Nisse Husberg:

Hur man staavar

Skriiv presiis såm e uuttalas ! Vi veit hur he ska va men aadär kan int vita he. I Sverige finns int meir rikitt lang staavelsär täär bådi vokaaln å kånsånantn e lang, såm i ``troodd''. Int haar dåm kårtär staavelse hellär. ``Ledun'' bliir för tåm ``leedun'' ellär ``leddun''. Int kan dåm hellär vita åm he ska va ``e'' ellär ``ä'' så man måst skriiv presiis såm he uuttalas. Å så e he ju svåårt för ås å ti vita för sama oorde uuttalas ooliika i ooliika byyar. I Lapptresk säär vi ``tu ska int nu'', men i Strömmfårs å Pyttis så ska he noo va ``to ska int no''.

He kan va svåårt ettsåm man e vaan ti skriiv oorden op eitt visst sett. Jäär e någär saakär såm kan va krånglå:

Kårt juud: ein bookstaav (t.ex. mosa - int mossa)
Langt juud: tvåå booksteevär (t.ex. laande - int lande)

u-juud skriivs alti me u (t.ex. tundrån)
o-juud skriivs alti me o (t.ex. Skokel - int Skukel)
å-juud skriivs alti me å (t.ex. båtn - int botten)

e-juud skriivs alti me e (t.ex. veeg - int väg)
ä-juud skriivs alti me ä (t.ex. bjärg - int berg)

g uuttalas alti håårt ( bjärg - int bjärj)
mjuukt g skriivs alti me j (t.ex. jest - int gäst)

sje-juud skriivs alti me sj (t.ex. sjäärnå - int stjärna)
tje-juud skriivs alti me tj (t.ex. tjärri - int kärret)

Å för rikssvenskar kan ja birett att sje-juude INT uuttalas såm någa såm liiknar tyskåns "ich" uutan meir såm "Schade" ("shoot" i engelskån). Liikaså haar tje-juude ein reisligär explåsjoon i början, "Tschech" i tyskån å "czech" ellär "cheese" i engelskån.

Å så haar vi int någan toonaccent alls. Ingat såågand opp å neer alls.