Ny server !

De här sidorna används inte mera. Gå till Hindersby.net (med fysisk adress http://84.20.155.7/nywp) ! Där finns allt det gamla och allt nytt sätts in där. Om ni sparat adressen http://nissehusberg.scorpionshops.com så kommer ni till de gamla sidorna så byt till Hindersby.net.

OBS ! Inlägg kopieras till den här servern men bilder flyttas inte så gå till Hindersby.net !

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Höstmiddag på söndag 12-14

Kom ihåg höstmiddagen på Lokaaln

söndagen den 5 november kl. 12-14

Årets meny består av stroganoff, ugnsfisk, potatis och sallader samt efterrätt. Ett basarbord finns också för den som vill få något gott med sig hem.

 

Publicerat i Hindersby-Bäckby | Lämna en kommentar

Spinnrocken till heders !

Spinnrocken till heders!
 
Temadag på Lekstrand
 
lördagen den 2.9 mellan kl 12-15.
 
Vi hanterar ull som skrubbas,kardas, spinns till garn, tvinnas ihop, härvas och nystas från nystträd! Vi skall också spinna lin! Man kan själv pröva att spinna!
 
Vi ordnar utställning av hantverk som tangerar temat för dagen!
 
Fritt inträde! Försäljning av kaffe, saft och munkringar!
Maria Kalenius får finns till påseende!
 
Arr. Hopenback Lekstrand fornminnesförening
 
Bos-Sestu spinnrock. Det saknas bara snöret mellan hjulet och spolen. Katten hör till men både spinnrock och katt borde vara inomhus i spisvärmen …
Publicerat i Fornminnesföreningen | Lämna en kommentar

Vidaklyyvantalkå lö 15 juli 10:00

Nu ser det ut att det verkligen blir vidaklyyvantalkå (vedarbete) på lördag. Vi var tvungna att flytta den framåt med en vecka på grund av tidsbrist. Läs närmare om vedarbetet på http://nissehusberg.scorpionshops.com/nywp/?p=3623 (men den blev alltså flyttad till lö 15 juli).

Vi klyver alltså ved för gamla folkskolan för nästa vinter. Det behövs nu då vi har en stor kamin för att värma upp slöjdsalen. Samtidigt vill vi visa hur det gick till då man klöv ved i slutet på 1940-talet och början på 50-talet.

Bilden är från bondedagen 2014 och visar Lillstubackans bolagsklyvare.

Man får gärna delta i arbetet men det går bra att bara titta på också. Ifall nån har kvar gamla arbetskläder från den tiden så kan man ju klä upp sej i dem.

Till talkåarbetet hörde också samvaro och kaffedrickandet (mat ifall det var ett större arbete). Inga bjuder på kaffe med tilltugg (frivillig avgift till stöd för gamla folkskolan).

Man kan också beundra den fina skolan som är i utmärkt skick (byggd 1899) i motsats till de mögelhus som byggts efter 1960-talet då byggnadstekniken försämrades katastrofalt. Vi håller på att kitta och måla fönster. Köket, arbetsrummet och lilla salen är nymålade och nytt trägolv skall snart läggas i arbetsrummet. Sedan kan man beundra den fina kaminen i stora salen (gåva av Christine och Gunder).

Utanför skolan vid verandan finns den nya brandstegen av gammal modell som Göran tillverkat av lärk. Mycket stabil.

Vädret lär bli svalt men torrt. På fredagen skall det regna men inte mera på lördagen. Om man nu tror på 10-dygnsprognosen. (Se femdagarsprognosen från yr.no för Hindersby i sidopanelen nere till höger )

Alla hjärtligt välkomna !

 

Publicerat i Gamla folkskolan | Lämna en kommentar

Vida-arbeit

(Det här är skrivet på vårt tusen år gamla språk – med litet moderna inslag såsom norrländsk förmjukning. OBS ! Långt ljud stavas alltid med två bokstäver och kort ljud alltid med en bokstav. O-ljud skrivs alltid med o, å-ljud alltid med å och u-ljud alltid med u)

 

Vi ska haa vidaklyyvantalkå opa gamal fålkskoolan å ja tenkt set inn liite vidaoord. Först huggär man vid opa vintärn å tjöör heim mang vidalass. Sidan ska he lagas vid opa vidabackan. Åm man bara haar småå å smaal träädär så sirklar man åå dåm å he bliir tjeppvid såm e braa ti haa undi vidahelln för te eildbooe e åftast så liitet.

Men åm man haar liite grööväri träädär så måst dåm klyyvas. All eendar (byyadeilar) hadd senn klyyvari såm hadd eitt stoort juul såm man satt ein reim ti dragas fråån ein traktår me reimsjiivå. Jäär i Söörneseendan haar vi ein klyyvari åå jäärn men te klyyvarn vi ska annvend op talkån e fråån Lilstubackan å e laga åå trää.

Klyyvarn haar tvåå yxår såm gaar opp å neer näär juule tvinnar å tå kan man klyyv knåbbana. Tåm måst haa räätt lengd å he finns ein cirkelsååg opa klyyvarn såm kaapar ti räätt lengd å så faller knåbbana neer i masjiin å klyyvanbisana (ein op kvar siidå) kan taa dåm å klyyv dåm.

Te kluvi vidn radas opa eitt boord breividär klyyvanbisin å så taar gummåna å flyttar ti eitt ana boord vidär döörn ti vidaliidri. Täärifråån taar radangummåna (å båånen) å radar vidn i lang radär i vidaliidri. Inn i liidri måst tjeppbisin slåå inn tjeppar i föra raden så att radan binds ihoop tvåå å tvåå för att dåm int ska ras åmkull.

Sidan fåår vidn tårk yvi somarn å helst ska man haa så stoort liidär att he ryyms tvåå åårs vid inn för yviåårs vid e ennu tårrari.

Menn mofa va åfta å gaaldra senn skoog å tå blei he mytji kleent virk så att Mickels hadd mest bara tjeppvid. Men he gaar ååt mytji tjeppvid så he blei ti bjär inn vid hela tiinn. Flickåna va int så glaad yvi he å ein gangå så ringd menn moostär Anni ti siin kamraatär å bjöud dåm opa kaffi ti fiir att dåm hadd hitta eitt kluvi trää i vidaliidri …

Publicerat i hindersbyyiskå | Lämna en kommentar

Johanni 2017 fredag kl. 10:00

Fornminnesföreningen ordnar traditionellt johannifirande på Lekstrand (Leikanlindån) i Hindersby fredagen den 23 juni 2017 kl. 10. Alltså inte på kvällen utan på förmiddagen.

De senaste åren har vi rest johannistandjin (midsommarstången) på förmiddagen och haft fest på kvällen. Men det har kommit allt mer folk på förmiddagen så resandet har i praktiken blivit en riktig folkfest med barn och blommor. Så det är lika så bra att flytta hela firandet till förmiddagen. Det blir kaffebjudning med frivillig avgift.

Hjärtligt välkomna !

 

Publicerat i Fornminnesföreningen | Lämna en kommentar

Vidaklyyvantalkå 8 juli (prel.)

Gamla folkskolans vänner höll styrelsemöte på söndag och beslöt att preliminärt hålla vidaklyyvantalkå (vedklyvning) på lördagen den 8 juli 2017. Ifall det nu inte ösregnar förstås. Vi återkommer till exakt tidpunkt då det börjar komma tiodygnsprognoser som täcker den dagen så vi vet nånting om vädret.

Vi har städat upp i uthuset på gamla folkskolan och satt in färdiga ställningar att rada veden. Göran skall ta den gamla vedklyvaren till skolan och om det lyckas få igång den gamla traktorn så sätter vi den att driva klyvaren. Det är en fin gammal klyvare med trähjul och två yxor.

Bilden är från bondedagen 2014.

Förr hade varje eenda (ända=bydel) en klyvare som flyttades runt och så samlades man till talkå (gemensamt arbete) för att kapa, klyva och rada in följande vinters ved. All uppvärmning behövde ju ved liksom all matlagning. Först på 50-talet började det komma centralvärme med vedeldad pannå (värmepanna) men som man också kunde värma med koks. Vi hade vanligen koks till natten eftersom den brann längre tid än veden. men den var dyr.

Visst hade man tjeppvid (klen käppved) också som man fick vid gallringar men den användes mest för matlagning under vidahelln (vedspisen). Grövre ved måste klyvas så den gick in i eldstaden med också för att den skulle torka bättre. Det var fråga om stora mängder så man behövde en bra klyvare för att få arbetet gjort. Klyvare hade också en klingå (cirkelsåg) som man kapade veden med. De kapade bitarna föll ned i klyvaren där de togs av klyyvanbisana (klyvningskarlarna) som satte dem under yxan och den klyvna veden satte de på ett bord där den hämtades av gummorna som förde den till ett annat bord vid ingången till vidaliidre (vedboden). Där hämtade  radangummåna (radningsflickorna) veden som de radade upp i långa rader inne i lidret.

För att de långa raderna inte skulle stjälpa så hade en tjeppbisi (käppkarl) till uppgift att slå in käppar i föregående rad så att raderna hölls ihop och blev stabilare. Käpparna som vanligen höll ihop två rader åt gången gjorde att alla rader till sist bildade en enhet och stödde varandra.

Ved behövs i gamla folkskolan nu då vi har en stor fin kamin i slöjdsalen. Förra vintern var ovanligt varm men kommande vintrar kan vara betydligt kallare.

Talkofolket bjuds som traditionen kräver på kaffe och tilltugg efter välförrättat arbete. Ta gärna på gamla kläder (som farfar använde på 30-talet).  Gummorna hade huvudduk och förkläde medan gubbarna hade läderstövlar och stövelbyxor. Och kanske väst.

Vi skickar ut lappar och meddelar närmare efter johanni.

 

Publicerat i Gamla folkskolan | Lämna en kommentar

Vedlidret färdigt

Nu är vedlidret på gamla folkskolan färdigt att ta emot ved. Det går att rada dubbla rader och varje rad har mellanstöd så att den inte skall rasa så lätt.

Underlaget består att ett par gamla stockar som jag kluvit. Man måste ju få upp veden från marken så att luften kan cirkulera bättre. Raderna är omkring fyra meter långa och höjden 2,7 meter ovanför underlaget. Det blir en hel del ved men man kan lätt bygga vidare ifall det behövs mera ved.

Det är förstås alltid bra att ha överårs ved för den är torrare men då måste man sätta den nya vedan så att den gamla kan tas bort först. Vi måste klyva veden ganska ordentligt för öppningen på kaminen i slöjdsalen är inte så stor. Dessutom torkar veden bättre i mindre bitar.

 

Publicerat i Gamla folkskolan | Lämna en kommentar

Vedarbete

Vintern var varm men slog tillbaka i april och början på maj. Det såg ut att bli vårsådd men en kall vecka med snö försenade sådden. Sedan slog det om och blev riktigt varmt. Inget regn har det kommit och åkrarna torkade upp ganska jämnt. Fredagen den 19 maj blev det julivärme med +27 grader och vintern blev plötsligt sommar.

Nu är vårsådden undan och förkylningarna börjar ge med sej. Vi städade litet i gamla folkskolans (blivande) vedlider med Göran och Wixo. Dessutom tog vi upp dörren till den gamla lärarladugården från papperslagret. Inga har städat upp i slöjdsalen och flyttat böckerna till lilla salen.

Nu funderar vi på en lämplig dag för vidatalkå. Förra vintern var så varm att det inte behövdes mycket ved men det är bäst att ha litet torrved i lager. Vi tänkte ställa upp den gamla klyvaren och laga ved på gammalt sätt. Den nya kaminen har en ganska liten lucka så veden måste klyvas ganska ordentligt. Dessutom torkar den bättre då.

 

 

Publicerat i Gamla folkskolan | Lämna en kommentar

Mobilpriser i juni ?

I juni försvinner skilda utlandspriser inom EU. Alla operatörer måste ha samma priser inom hela EU. Det leder troligen till att priserna i Norden stiger – men hur mycket ?

En indikation kan man se i Telias nya priser för Telia tog bort de skilda utlandspriserna redan i april. De olika abonnemangen är svåra att jämföra eftersom villkoren är krångliga men Mobil Komplett med 40 GB surf per månad kostar 540 kronor (ca. 60 euro) per månad.

Telenor kom nyss med ett obegränsat abonnemang för 750 kr/månad (ca.80 euro) som sjunker till 550 kr/månad (ca. 60 euro) om man binder sej i 2 år.

Troligen kommer priserna att åka upp och villkoren ändras många gånger än då de försöker tävla med varann men man ser ungefär vartåt det barkar. Eftersom utlandspriserna försvinner så kommer troligen alla länder att hamna mer eller mindre på samma nivå. Så vi vet vart vi kommer så småningom.

Fibernätets priser börjar vara ganska konkurrenskraftiga i jämförelse (omkring 30 euro/månad med obegränsad trafik). Troligen kommer det hårt begränsade mobilabonnemang som är billigare än ovan nämnda priser men det är svårt att förutspå hurudana de blir.

DNA:s kontantkort blev dubbelt dyrare i fjol men de skötte höjningen så att de förkortade tiden från 6 månader till 3 månader. Troligen blir giltighetstiden ännu mer förkortad i år. Det är ganska arbetsamt att jämföra de olika priserna och värre torde det bli.

Antagligen blir det här året livligt med nya “erbjudanden” som kommer och går i snabb takt. Bäst att inte binda sej för någon längre tid för allting rör sej nu snabbt.

 

 

 

Publicerat i Datanät | Lämna en kommentar

Hindersby gamla telefonkatalog

Hindersby telefoncentral (också för Bäckby) fungerade ännu efter kriget i gamla postens hus vid vägskälet mot Hopenbackan. Jag skannade in en telefonkatalog för östra Nyland från 1920-talet (finns på Kycklings). Den är intressant för där finns en mängd människor som vi minns. Centralen sköttes av en “centralfröken” och var också för övrigt en verklig informationscentral.

Det finns en hel del historier att folk ringde till centralen som var strategiskt placerad mitt i byn vid vägkorsningen och frågade: “He kåm ein biil tjöörand neer moot byyin. Såå tu kvemm he va ?” eller “Vånn bisi kommär me mjölkkannåna ti mejjeriie snaart. Iiss tu sejj att han taar eitt kilå smör messe heim ? Ja glöömd ti sejj ååt hånå”.

Eftersom koppartråd var dyr så delade ibland flera hushåll på samma tråd. Då skulle det ena hushållet svara ifall det kom en ringning och det andra ifall det kom två ringningar efter varandra.

Förr var det litet nervöst att svara i telefon. Många visste inte riktigt vad de skulle säja så det blev mycket harklande och hostande innan de försiktigt frågade vem det var. Senare lärde man sej säja “Hallå” men det var ibland besvärligt det också. Jag pratade ibland länge med någon innan jag fattade att personen i andra ändan trodde jag var farsan för vi hade likadan röst och telefonlinjen var inte alltid så bra. Senare började jag svara med namnet.

Publicerat i Grev | Lämna en kommentar