Lekstrand 50 år

Nisse Husberg

6 juli 2002

Hopenback Lekstrand fornminnesförening r.f.

För (nestan) 50 åår sidan stoo ja me tåfsar kring beinen jäär opa Hystanlindån
Vi sku dans fålkdans men tåm täär tåfsana hålldist int fast uutan full neer kring föötren
He va int roolit för ein liitn påjk såm va sex åår tå näär Sigge börja me foornminnesföreenindjin
He va leng såm ja int kund höör opa Uti vår hage uutan ti fåå kaalsveitt op enni, men nu börjar ja kåm yvi'e

Op te tiinn va festren höugstemd, men int rikitt för all. Bisana satt opa bentjin vidär brooen å styrkt se. Tåm blei ti sluut filåsååfisk å fundeera yvi liive. Vi hadd ein stoorär tablåå me prins å prinsessa å eit slåt opa ana siidån ååen. Men bisan fundeera att ”så steig prinsn å prinsessan in djinu poortn ti slåte – å kåm uut i Sjöbergs haaverååkärn”

Hopenback Lekstrand fornminnesförening grundadist te tridi juli 1952 åå Sigge Strömberg – men int va han eisamm uutan he va åmkring femti Hoopen-, Sjeggas- å Sminnsbackari mää
Meinindjin va ti böri op nyytt me tåm gamal traditjoonen å ti rust opp Hystanlindån
He djick så braa att johannifestn å aadär festär börja draa yvi tuusn pärsoonär å tå börja lensman draa i bråmsn

He blei ti taa'e liite lugnari, men fornminnesföreenindjin ha vari i faartn nu i 50 åår å ennu bara hendär'e så mytji att man int vil hinn mää
Vi ha hålli i åårdning Hystanlindån (Lekstrand) å Hurtigs tårp å arbeita me te gamal byysmiddjån
Liite seinari bliir någär såm va mää tå näär föreenindjin grundadist intervjuua så he fåår ni höör meir åmm sidan.

Språåtji

Ein saak såm ja sku vila taa opp såm vi ennu int ha hånni djör så mytji ååt e – språåtji
He kan va att vi e så vaan ti praat våårt eijji språåk jäär i byyin att vi int ha tenkt opa att tiidren ha endrats å att he kåmmär inn aadär språåk me skoolan, TV å arbeit
He e svenskå å finskå å engelskå (å tå meinar ja att vi int praatar he såm kallas ti höugsvenskå)

Näär man ha ååka kring väärden å praata all sårtärs språåk så e noo te besta ti kåm heim ti Hindersby å praat te eijji språåtji.
He gaar int hellär ti yviset all tåm gaambel histoorien ti höugsvenskå ellär någa ana frimand språåk – he int tesama

Te höugsvenskån såm dåm läär uut i skoolåna e noo ganska nyyär. He findist int någan standardsvenskå föri 1800-tale – all praata sett eijji landskaaps fålkmåål
Svenskån e å ganska nyyär – bara åmkring 700 åår. Föri he kund'e va svåårt ti sjili ååt danskå å syydsvenskå. Op meedeltiin endra låågtyskån såm tjööpmennen i stedren tala en heil deil op svenskån.
Först i början opa 1800-tale börja man me någan sårts ”rikssvenskå” - att all sku tal å skriiv liika.

Urnordiskån såm vår förfeedär praata för yvi tuusn åår sidan hadd blivi endra ganska mytji op viikingatiinn. Tå reist ju fålk åmkring ganska mytji. Kvar somar foor dåm opa ledung i vestärleed ellär östärleed å praata me uutleningana innan dåm plundra å sloo ijääl dåm. Nå kansji dåm handla liite å ifall dåm int va tirecklitt mang.

I början op viikingatiinn kund sveear å jöötär å danskar å nårrmenn praat me friisärr å anglär å saxari – he va int så stoorär sjillna opa språåken.
Te intresanta e att vi haar kvaar eindeil å te språåtji ennu jäär. För tuusn åår sidan börja diftången försvinn i Danmark, Götaland å Svealand – tåm börja sej ”steen” istelle för ”stein” , ”höug” blei ”höög”. I urnordiskån såm våår förfeedär praata för 1500 åår sidan så saa dåm ”auga” för öuga (ööga), ”eyra” för öira (ööra) å ”stain” för stein (steen).

Nyyheitren i språåtji kåm mest fråån Jylland å spreid se nårruut, men mytji åå te gamal blei kvaar i Noord-Norge, Norrland å i Finland
Te elsta svenskån finns i östra Nyland å Pyttis å Strömfors haar ennu eldäri språåk en kva vi haar ”to ska int no” e te gamal uuttale – uu:e ha kåmi seinari.
Men Borgå å Sibbo haar å kvaar te gamal uuttale åå ”k” å ”g” fast vi jäär haar te ”nårrlendsk förmjuuknindjin” - kööpa, kööra, göra.

Ein stoorär sjillna ti rikssvenskån e att vi haar kvaar kårt å yvilang staavelsär. I Sverige haar dåm bara lang staavelsär kvaar. Så tåm kan int sej ”hani” uutan he bliir ”haani” ellär ”hanni”. Int förstaar dåm se hellär opa ”tveettar” uutan he bliir tvettar ellär tveetar.
Åm man lesär gamal svenskå så siir man att he anvendist bådi kårt å yvilang staavelsär förr. Man skreiv ”veet” å”liif” me tvåå vokaalär för ti viis att'e va langt juud.

Så fast'e mytji e laga åå he såm Sigge hadd planeera tå näär foornminnesföreenindjin grundadist så finns'e ennu mytji ti djör (djär).
Ein saak e språåtji å ein anan e ein historiik yvi stellen.

Kvarifråån kåm Hope ?

Redan 1544 i Gustav Vasas joordabook finns'e 13 stell i Hindersby å he va nestan liika mang såm 1700 (15 stell)
Byyin va fullt uutbyggd redan 1544 så Hope kåm noo ti Hoopenbackan kansji ein par hundra åår tiidigari
Tå findist'e tvåå stell op sjölva Hoopenbackan: Nissas å Boos (seinari Bosas) å Knuts å Sjeggas opa Sjeggasbackan

Hopenbackan

Trooligen boodd ein Hope op Hopenbackan
Stelle deiladist sidan millan tvåå bröödär: Nisse å Bo så he blei Nissas å Boos
1580 kåm eitt stell til: Hofs (seinari Hosmas)
He va förbjudi ti deil stellen opa 1600-talet
Bakett Karl te tålftes kriig så fick man bör deil stellen ååtär opa 1720-tali

Nissas

Nissas va eitt löjtnantsboostell me ein laandbonn såm sjöött åmm'e framm ti åmkring 1750.
Bakett 1742 va Erich Mattsson bonn (föödd 1692)
Åmkring 1770 deiladist stelli millan Matts Ersson å Anna Ersdotter (djift me Hindrich Hindersson Hofs)

Matts Ersson deiln blei seinari Niss-Oppstu (Nylands) å Niss-Kallis (Nissas)
Op 1800-tali blei Niss-Oppstu deila å Niss-Ufferstu blei til
Anna Ersdootrås deiln blei seinari deila i Niss-Gambelstu(Hafréns) å Niss-Arstu(Skoars å Hollméns)

Bosas

Opa 1720-tali bruuka Hans Matsson å Hindrik Hansson Boos
Hans Matssons båån Anders å Mårten Hansson fick ein fjäärdideil kvar 1760 (Bos-Sestu å Bos-Framstu).
Hindrik Hanssons påjk Mårten Hindrichsson fick ein fjäärdideil (Bos-Nystu=Bosas) å broorssån Hindrich Johansson te siista fjäärdideiln (Bos-Lilstu=Nyströms)

Boos-Sestu deiladist 1816 i Sestu-Stuvus å Sestu-Kamars men moofa (famos faadärn) tjööft tibaaka Sestu-Stuvus 1883 (kallas nu Rosas)
Framstu deiladist åmkring 1835 i deilana Framstu-Smiss å Framstu-Kamars (som seinari deiladist i Sundviks å Sjöbergs)

Hosmas (Hofs)

I början opa 1700-tale findist he tvåå familjär opa Hofs: Hindrich Hindrichsson å Hindrich Mattsson
I mittn opa 1750-tali va Hofs deila millan Hindrich Mattssons sån Haans å Hindrich Hinderssons sån Mårten.
Åmkring 1790 doo ein stoorär deil åå hoopenbackaren i epidemiiär fråån Gustav III:s kriig

Opa Hindrich Mattssons deiln doo bådi Haans å hans sån å stelle deiladist millan sånasån (Hosmas-Sestu=Husbergs) å två aadär sönär Johan å Matts (Hosmas-Nystu=Thor Antas).
Hindrich Hinderssons sån Mårten doo 1771 å stelle blei deila åmkring 1790 millan sånasönen Henrik å Hans.
Henrik Mårtensson doo redan 1791 å hans sönär Mårten å Hindric deila 1820 stelle (Hosmas-Storstu å Hosmas-Lilstu=Simosas).
Hans Mårtensson doo 1808 å sånadootråns dootärsån Anders Silfvast too 1898 yvi Hosmas-Arstu.

Jäärifråån frammååt

Mytji ha endrast op tåm seinast femti ååren, men he ha'e djoord föruut å.
Tenk opa tåm såm kåm oppför ååen å börja röj ååkrar i mosana runt åmm ååen
He ha vari hungersnööd å kriig å i mang huushåll ha ein stoorär deil dooi – iblaand tvåå heila generatjoonär 1697, 1741, 1789 å 1868 tjennär vi til, men no va he mang föri he å.

Sjiftena

Sjiftena 1780 å 1908 endra opa hela bygden
Spesiellt 1908 djoord att mang mådist flytt siin huus langt uut opa engar å mosar uutan vegar – först opa 1940-50-tale börja tåm nyy stellen va byggd opp opa nyytt

Breidbaand

Alt endrar se hela tiinn, men vi haar entå våår röötär kvaar - å kvemm veit ? Kansji vi i frammtiinn fåår breidbaand å bliir ”oppkåpla” såm'e heitär så att vi e grannar me hela väärden uutan ti bihööv flytt ås fråån Hindersby. Frammtiida generatjoonär kansji int bihöövär fytt bårt för ti fåå arbeit uutan arbeite flyttar hii
Å så ska vi förståss kåpel opp bådi Hystanlindån å tårpe ti Internet så att kvemm såm helst kan sii opa'e heimifråån.

Nå, nu fick ja inn breidbaande fast ja sku tal åmm foornminnesföreenindjin så he e best ti bör sluut nu. Gumman saa å att ja int sku fåå praat så leng.
Eitt persoonlitt tack ti all såm i femti åår ha vari mää ti lag opp Hystanlindån (Lekstrand) å tårpe å håll johannifestär å aadär tilstellningar. Fast man reisär kring väärden å siir op alt möjligt så ee'e noo entå te aldra rooligast ti fåå va mää opa foornminnesföreenindjins tilstellningar.

Lekstrand 50 år

Hopenback Lekstrand fornminnesförening r.f.

För (nestan) 50 åår sidan stoo ja me tåfsar kring beinen jäär opa Hystanlindån

Vi sku dans fålkdans men tåm täär tåfsana hålldist int fast uutan full neer kring föötren

He va int roolit för ein liitn påjk såm va sex åår tå näär Sigge börja me foornminnesföreenindjin

He va leng såm ja int kund höör opa Uti vår hage uutan ti fåå kaalsveitt op enni, men nu börjar ja kåm yvi'e

Hopenback Lekstrand fornminnesförening grundadist te tridi juli 1952 åå Sigge Strömberg – men int va han eisamm uutan he va åmkring femti Hoopen-, Sjeggas- å Sminnsbackari mää

Meinindjin va ti böri op nyytt me tåm gamal traditjoonen å ti rust opp Hystanlindån

He djick så braa att johannifestn å aadär festär börja draa yvi tuusn pärsoonär å tå börja lensman draa i bråmsn

He blei ti taa'e liite lugnari, men fornminnesföreenindjin ha vari i faartn nu i 50 åår å ennu bara hendär'e så mytji att man int vil hinn mää

Vi ha hålli i åårdning Hystanlindån (Lekstrand) å Hurtigs tårp å arbeita me te gamal byysmiddjån

Liite seinari bliir någär såm va mää tå näär föreenindjin grundadist intervjuua så he fåår ni höör meir åmm sidan.

Språåtji

Ein saak såm ja sku vila taa opp såm vi ennu int ha hånni djör så mytji ååt e – språåtji

He kan va att vi e så vaan ti praat våårt eijji språåk jäär i byyin att vi int ha tenkt opa att tiidren ha endrats å att he kåmmär inn aadär språåk me skoolan, TV å arbeit

He e svenskå å finskå å engelskå (å tå meinar ja att vi int praatar he såm kallas ti höugsvenskå)

Näär man ha ååka kring väärden å praata all sårtärs språåk så e noo te besta ti kåm heim ti Hindersby å praat te eijji språåtji.

He gaar int hellär ti yviset all tåm gaambel histoorien ti höugsvenskå ellär någa ana frimand språåk – he int tesama

Te höugsvenskån såm dåm läär uut i skoolåna e noo ganska nyyär. He findist int någan standardsvenskå föri 1800-tale – all praata sett eijji landskaaps fålkmåål

Svenskån e å ganska nyyär – bara åmkring 700 åår. Föri he kund'e va svåårt ti sjili ååt danskå å syydsvenskå. Op meedeltiin endra låågtyskån såm tjööpmennen i stedren tala en heil deil op svenskån.

Först i början opa 1800-tale börja man me någan sårts ”rikssvenskå” - att all sku tal å skriiv liika.

I början op viikingatiinn kund sveear å jöötär å danskar å nårrmenn praat me friisärr å anglär å saxari – he va int så stoorär sjillna opa språåken.

Nyyheitren i språåtji kåm mest fråån Jylland å spreid se nårruut, men mytji åå te gamal blei kvaar i Noord-Norge, Norrland å i Finland

Te elsta svenskån finns i östra Nyland å Pyttis å Strömfors haar ennu eldäri språåk en kva vi haar ”to ska int no” e te gamal uuttale – uu:e ha kåmi seinari.

Men Borgå å Sibbo haar å kvaar te gamal uuttale åå ”k” å ”g” fast vi jäär haar te ”nårrlendsk förmjuuknindjin” - kööpa, kööra, göra.

Åm man lesär gamal svenskå så siir man att he anvendist bådi kårt å yvilang staavelsär förr. Man skreiv ”veet” å”liif” me tvåå vokaalär för ti viis att'e va langt juud.

Så fast'e mytji e laga åå he såm Sigge hadd planeera tå näär foornminnesföreenindjin grundadist så finns'e ennu mytji ti djör (djär).

Ein saak e språåtji å ein anan e ein historiik yvi stellen.

Kvarifråån kåm Hope ?

Redan 1544 i Gustav Vasas joordabook finns'e 13 stell i Hindersby å he va nestan liika mang såm 1700 (15 stell)

Byyin va fullt uutbyggd redan 1544 så Hope kåm noo ti Hoopenbackan kansji ein par hundra åår tiidigari

Tå findist'e tvåå stell op sjölva Hoopenbackan: Nissas å Boos (seinari Bosas) å Knuts å Sjeggas opa Sjeggasbackan

Hopenbackan

Trooligen boodd ein Hope op Hopenbackan

Stelle deiladist sidan millan tvåå bröödär: Nisse å Bo så he blei Nissas å Boos

1580 kåm eitt stell til: Hofs (seinari Hosmas)

He va förbjudi ti deil stellen opa 1600-talet

Bakett Karl te tålftes kriig så fick man bör deil stellen ååtär opa 1720-tali

Nissas

Nissas va eitt löjtnantsboostell me ein laandbonn såm sjöött åmm'e framm ti åmkring 1750.

Bakett 1742 va Erich Mattsson bonn (föödd 1692)

Åmkring 1770 deiladist stelli millan Matts Ersson å Anna Ersdotter (djift me Hindrich Hindersson Hofs)

Matts Ersson deiln blei seinari Niss-Oppstu (Nylands) å Niss-Kallis (Nissas)

Op 1800-tali blei Niss-Oppstu deila å Niss-Ufferstu blei til

Anna Ersdootrås deiln blei seinari deila i Niss-Gambelstu(Hafréns) å Niss-Arstu(Skoars å Hollméns)

Bosas

Opa 1720-tali bruuka Hans Matsson å Hindrik Hansson Boos

Hans Matssons båån Anders å Mårten Hansson fick ein fjäärdideil kvar 1760 (Bos-Sestu å Bos-Framstu).

Hindrik Hanssons påjk Mårten Hindrichsson fick ein fjäärdideil (Bos-Nystu=Bosas) å broorssån Hindrich Johansson te siista fjäärdideiln (Bos-Lilstu=Nyströms)

Boos-Sestu deiladist 1816 i Sestu-Stuvus å Sestu-Kamars men moofa (famos faadärn) tjööft tibaaka Sestu-Stuvus 1883 (kallas nu Rosas)

Framstu deiladist åmkring 1835 i deilana Framstu-Smiss å Framstu-Kamars (som seinari deiladist i Sundviks å Sjöbergs)

Hosmas (Hofs)

I början opa 1700-tale findist he tvåå familjär opa Hofs: Hindrich Hindrichsson å Hindrich Mattsson

I mittn opa 1750-tali va Hofs deila millan Hindrich Mattssons sån Haans å Hindrich Hinderssons sån Mårten.

Åmkring 1790 doo ein stoorär deil åå hoopenbackaren i epidemiiär fråån Gustav III:s kriig

Opa Hindrich Mattssons deiln doo bådi Haans å hans sån å stelle deiladist millan sånasån (Hosmas-Sestu=Husbergs) å två aadär sönär Johan å Matts (Hosmas-Nystu=Thor Antas).

Hindrich Hinderssons sån Mårten doo 1771 å stelle blei deila åmkring 1790 millan sånasönen Henrik å Hans.

Henrik Mårtensson doo redan 1791 å hans sönär Mårten å Hindric deila 1820 stelle (Hosmas-Storstu å Hosmas-Lilstu=Simosas).

Hans Mårtensson doo 1808 å sånadootråns dootärsån Anders Silfvast too 1898 yvi Hosmas-Arstu.

Jäärifråån frammååt

Mytji ha endrast op tåm seinast femti ååren, men he ha'e djoord föruut å.

Tenk opa tåm såm kåm oppför ååen å börja röj ååkrar i mosana runt åmm ååen

He ha vari hungersnööd å kriig å i mang huushåll ha ein stoorär deil dooi – iblaand tvåå heila generatjoonär 1697, 1741, 1789 å 1868 tjennär vi til, men no va he mang föri he å.

Sjiftena

Sjiftena 1780 å 1908 endra opa hela bygden

Spesiellt 1908 djoord att mang mådist flytt siin huus langt uut opa engar å mosar uutan vegar – först opa 1940-50-tale börja tåm nyy stellen va byggd opp opa nyytt

Breidbaand

Å så ska vi förståss kåpel opp bådi Hystanlindån å tårpe ti Internet så att kvemm såm helst kan sii opa'e heimifråån.

Nå, nu fick ja inn breidbaande fast ja sku tal åmm foornminnesföreenindjin så he e best ti bör sluut nu. Gumman saa å att ja int sku fåå praat så leng.