Bos-Sestu Nisse
He veit ju kvemm såm helst kva'e e ti ``fiir hasi''. Tå näär te siista sneisån e laga så ee'e hasi op hööbärgandi. Tesama djellär för aadär arbeit. Tå näär arbeite e fäärditt så kan man fiir hasi.
Men he e mang såm ha undra kvarifråån oorde ``hasi'' kåmmär. He e nu ganska natuurlitt åm man tenkär opa hööbärgandi. Tå näär nestan allt höö e slajji å he bara finns ein liitn bita kvaar så måst man ju skrääm harana uur ååkärn. Tåm liggär ju å tryckär så att man til å me kan slåå dåm me liian. Så man måst skriik å spark i te siista bitan ooslajji höö så att dåm far bårt dii-ifråån. Ja ha någan gangå slajji höö å tjöörd yvi haraungar å he va int roolitt.
``Hasi'' e heilt enkelt te gamal oorde för ``hari'' å ha blivi kvaar i östra Nyland. I Pernå annvends ``hase'' såm e tesama såm estlandssvenskana annvend å he va ju mang såm kåm tii-ifråån ti Pernå sjären op te rysk tiinn ti slipp undan krigstjenst.
I uurnoordiskån så kalladist harin ti ``haRan'' å tå ska R uuttalas undjifäär såm ein flugu surrar (eitt toonand z). Så småningom blei ``R'' ti ``r'' i tåm noordisk språåken - uutåm jäär i östra Nyland såm ju haar te elsta skandinaavisk språåtji tisamans me iislenningan. Fast iislenningan ha noo börjar me te nyymoodiheitn ti sej ``héri''.
Åm man ska troo opa te nårsk bootjin ``Våre arveord'' (Bjorvand-Lindeman, Oslo 2000) så sku oorde kåm fråån uurgermaanskåns ``haswa'' (=gråå). Tii neer i Millaneuropa så heitär he ju enn ``Hase'' op tyskå. I millannidertyskån å millannidärlenskån heitt he å ``haase'', i gamalfriisiskån ``hasa'' å i gamalsaxiskån å gamalhöugtyskån ``haso''.
Bakett hööbärgandi sku he va hasikaffi ellär hasimaat å täärifråån spreid he se ti aadär arbeit så att he fiiradist hasi bakett seedbärgandi å all aadär arbeit. He e vaanlitt ti sej att man ha ``fåått hasi'' tå näär någa arbeit e fäärditt. Man kan sej att ``nu ee'e hasi'' ellär att ``vi haar hasi''.
Så tåm harastackaren bliir jaga bårt bakett all möjli arbeit nuförtiinn.