NIX: HB Service bolagsstämma lördagen den 25 mars 2017

HB Services bolgasstämma blir INTE den 25 mars . Förslaget till ändring av bolagsordningen hann inte bli klart i tid så den skjuts framåt.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Hindersby-Bäckby historiska sällskap träffas

Det finns ju inget sådant sällskap utan det är bara ett nytt namn på våra träffar där vi diskuterar byarnas gamla historia. Det är en fortsättning på Grev-cirkeln men utan MI så vi behöver ett nytt namn.

Nu börjar våren komma. Det är fortfarande bråttom att köra ut stockar i vinterns fina skogsväder med litet snö och goda vintervägar men det blir allt varmare och snart går det inte mera att köra tunga lass. Lilla salen på gamla folkskolan är nymålad och färdig (förutom endel småsaker). Så vi tänkte börja

måndagen den 20 mars 2017 kl. 19:00 på gamla folkskolan

Tanken är att gå igenom vår egen historia från urminnes tider fram till ungefär 1960 och samla ihop material. Riksarkivet digitaliserar gamla dokument och sätter ut dem på nätet så det finns nytt material. Vi tänkte börja med Gustav Vasas jordaböcker från början på 1500-talet.

Det finns också en hel del om vikingafärder i österled där en huvudrutt gick längs Finska vikens norra kust. Rutten gick via Pellinge till Aldeigjuborg (Staraja Ladoga) som är uppbyggt redan 753. Dendrokronologisk undersökning där man ser på stockarnas årsringar ger nämligen mycket exakt tidsbestämning.

När våra förfäder började bruka jorden i byarna vet ingen även om det finns en hel del teorier – men de är bara spekulationer som kan vara riktiga men också felaktiga. En spekulation är att den första bebyggaren var ”vikingens broder” som inte var så intresserad av att fara till Miklagård (Konstantinopel) för att skaffa sej guld och ära utan heller stannade hemma för att bruka jorden och sköta boskapen. En fredlig hemmakatt alltså.

Skrivna källor är det dåligt om men våra byar finns med i Generalregistret över bosättningen i Finland som Jalmari Finne började samla ihop i början på 1900-talet. Där finns uppgifter från Gustav Vasas jordaböcker men också annat material. Eftersom det är skattelängder så är det bara de som betalade skatt som finns med.

Också nyare material är intressant. Vi försöker samla in fotografier från Mykelvatne som ju dagens ungdomar inte har sett – då en stor del av byn var som en insjö varje vår och ibland på sommaren.

Vi får diskutera exakt vad vi tar upp och när vi träffas så kom med på måndagen den 20 mars eller ta kontakt med styrelsen. Träffarna är förstås helt gratis och det finns kaffe.

 

Publicerat i Grev | Lämna en kommentar

Fornminnesföreningens mysiga årsmöte 2017

Fornminnesföreningen har igen haft sitt årsmöte. Som vanligt hos Nissas (nya huset). Sekreterare Beatrice och ordförande Inga ledde mötet.

Och så skall vi inte glömma kaffikookarn

Årsmötet omvalde styrelsen och allt går bra liksom förut. Och så drack vi kaffe och åt goda fastlagsbullar och pratade en hel del som vanligt på föreningens årsmöte.

 

Publicerat i Fornminnesföreningen | Lämna en kommentar

Lilla salen blev datasal

Nu då väggarna är målade i lilla salen i gamla folkskolan så kan man installera datanätet där. I dag satte jag in en ny trådlös router av litet bättre sort (AC1750). Det är en TP-link C7 som fått mycket goda vitsord i flera jämförelser. Dessutom är den ganska billig (ca. 100 euro). Det finns snabbare och finare routrar men de är också betydligt dyrare.

De gamla billiga trådlösa routrarna har det varit en hel del problem med och jag avråder från att använda dem. I de fall som ”nätet” krånglat, dvs. maskinen påstår att den inte får kontakt så har felet i omkring 90 % av fallen varit just hos routern. Nu skall vi testa den här nya klassen och se om den är bättre.

Tills vidare får routern ligga  på ett bord i hörnet av lilla salen. Jag mätte signalstyrkan och den var bra i hela huset utom längst borta i slöjdsalens hörn där den var ”ganska bra”. För det mesta påstod min telefon att hastigheten var 65 Mbit/s vilket är bra. Det kan minska om det är många som samtidigt kör tung trafik trådlöst.

Troligen kan man använda den trådlösa anslutningen också ute på gårdsplanen men den är förstås krypterad så vem som helst kommer inte åt den. Hastigheten minskar också med sämre signal.

Om man vill ha mera fart så kan man koppla upp sej med kabel i lilla salen. Där finns en Gigabits switch med 24 portar. Det behövs knappast så många men då prisskillnaden mellan 12 och 24 portar bara var några euro … Nu kan man också koppla upp en stor mängd andra prylar till nätet i lilla salen. Antalet nätanslutna prylar ökar ju hela tiden.

Det finns kablar med tio olika färger så det skall vara lättare att se vilken som är kopplad vart. Switchen ligger löst på bordet så den är lätt att flytta undan då lilla salen skall användas till annat. Switchen är kopplad efter routern så lilla salen fungerar som ett eget lokalt nät. Om man har sin datamaskin inställd att automatiskt ta IP-nummer så borde det bara vara att koppla in den, tuta och köra.

Det som ännu saknas är en mängd eluttag. Visserligen har många bärbara ackumulator men den är ofta dålig på gamla maskiner och det är bäst att ha laddaren inkopplad. De nutida prylarna dra inte mycket ström men det krävs en grym mängd eluttag att koppla in dem så det skall sättas in minst 24 eluttag på bordet också.

Lilla salen börjar vara färdig nu och utrustningen är ganska bra. Det finns förstärkare och högtalare och med en projektor så har vi fullständig biograf vilket vi redan testat. Förevisningarna skall snart fortsätta.

Styrelsen beslöt nyss att vi skall anordna  ”dataträffar” på gamla skolan. Tanken är att man kan ta med sej sin maskin och koppla upp sej. Det är helt fritt att komma när som helst men det kan ju vara trevligt att avtala med två eller flera om en tid. Det är effektivt att samlas och surfa för det den ena inte vet kan någon annan ge råd om. Det är bara att ta kontakt med styrelsen för att få koden till nyckelskåpet vid dörren och lösenordet till den trådlösa förbindelsen. Kabelanslutningen har inget lösenord utan fungerar direkt som man sätter i stöpseln (om man har sin maskin inställd på automatisk IP).

Lilla salen har hela tiden grundvärme vilket betyder ca. 15-16 grader men man kan ställa upp värmepumpen med fjärrstyrningen så det blir varmare. Vid riktigt  många minusgrader ute så orkar värmepumpen inte höja temperaturen men våren börjar ju komma.

 

Publicerat i Gamla folkskolan | Lämna en kommentar

Mykelvatn

Yngre hindersbyggar vet inte hur det såg ut på våren (och ibland på sommaren) då ån flödade över och täckte stora delar av åkrarna med vatten. Efter årensningen i början på 90-talet har det inte varit likadana översvämningar – på äkta hindersbyspråk mykelvatn. Mykel- kommer förstås från samma ord som ”mycket”.

Förra sommaren fick vi en plansch med bilder från mykelvatne av Bertel Mickos som var med och organiserade årensningen. Då satte jag in en bild av planschen men bilderna var ganska otydliga på den. Nu har jag skannat in dem och här kommer de. Först en bild av en höåker år 1952.

Vanligen kom mykelvatne i slutet på april då snön smälte och isarna gick på ån – och ofta tornade upp sej mot åbron. Ibland sprängde de isblocken vid bron för att vattnet skulle komma fram. På bilden ovan hade det regnat hårt mitt i sommaren och därför finns det höösneisår i mykelvatne.

Bilden ovan är från Mosan år 1968. Där var så gott som varenda åker täckt av vatten eftersom Mosan är så platt.

 

I juli 1979 var det också mykelvatn mitt i sommaren. Här kör Silfvastas Kalle på vägen vid Petjärmosan och i bakgrunden syns Rööledun och Husbergs. Men ofta var det så mycket vatten att åkrarna inte syntes alls vid Petjärmosan. Då visste man var vägen gick enbart genom att köra mitt emellan taggtrådarna på bägge sidor om vägen. På bilden finns de inte mera för vi sålde kossorna 1975 men före det var de till stor hjälp i mykelvatne.

Vid Nyströms vägskäl hade Backmans Tage en båt den 9.8 1987 – uppe på åkern. Det var inte så ovanligt att man måste åka båt i det värsta mykelvatne. Bil gick inte för tändningen slutade fungera om den blev våt och många lämnade bilen på Lokaalsbackan därifrån man kunde köra vidare och så fick man ta sej dit med häst, traktor, cykel eller båt.

På bilden ovan står Tage i sitt potatisland samma dag. I bakgrunden vår Rööledun till vänster och Kalles ledu till höger. Det var hårda bud för potatisodlandet för det kunde komma mykelvatn när som helst efter det att de dikat ut skogarna och vattnet kom snabbt ut på åkrarna medan ån inte drog undan.

Tage i mitten på juni 1981 i sockerbetslandet. Nedan Kalles sockerbetsland 1986 men litet senare på sommaren.

Bilderna är ganska blekta eftersom de suttit fast vid planschen men jag lägger ännu in en bild från Baggtjärre år 1985. Det syns inte så bra men allt är bara vatten.

Och så var det året 1962 då man inte ens kom med traktor ned till byn. Det minns jag bra för min mamma fyllde 50 år och ingen av gästerna kunde komma fram den 14 september.

Det gick ännu an med säden om mykelvatne kom litet senare på sommaren men potatisen klarade inte av vattnet utan började ruttna så det var bråttom att rädda vad man rädda kunde ur vattnet.

Så här såg det ut då Vestergårds Edit tog upp potatis i september 1962.

Samma åker, samma dag. Det var tungt att röra sej i den klibbiga lervällingen och alltid följde inte stöveln med då man steg framåt …

Det var hårda bud med mykelvatne även om vi som barn hade roligt i ”parken” där vi byggde flottar. Vi fick hållas så länge vi var innanför granhäcken. Vattnet kom ända upp till husknuten och källaren under huset måste tömmas. Men det gick an ända tills det första skogsdikandet förde med sej att vattnet kom alldeles för snabbt ut ur skogen. Då det var mykelvatn mest bara i april så var det inte så farligt men sedan blev det översvämning genast då det kommit 30 mm regn.

I slutet på 80-talet blev det omöjligt. Bara våren 1988 svämmade ån över fem gånger. Till sist fick vi igång årensningsprojektet.

De här bilderna är inte av så bra kvalitet men jag vet att det finns en hel del fina mykelvatnbilder och jag skannar gärna in dem och sätter på nätet.

 

 

 

 

 

Publicerat i Grev, Hindersby-Bäckby | Lämna en kommentar

Lokaaln i eftermiddagssolen

Ett foto av Lokaaln (Hemborg) då eftermiddagssolen sken rakt på den. Jag körde förbi på väg hem från gamla skolan då jag såg det fina ljuset. Så jag vände vid Smiddjån och körde tillbaka för att ta ett foto. Men bara på de minuterna så hann ljuset bli betydligt sämre. Inte illa men det var ännu mer fantastiskt då jag första gången körde förbi. Då var inte lamporna tända än.

Publicerat i Hindersby-Bäckby | Lämna en kommentar

Ny server !

De här sidorna används inte mera. Gå till Hindersby.net ! Där finns allt det gamla och allt nytt sätts in där. Om ni sparat adressen http://nissehusberg.scorpionshops.com så kommer ni till de gamla sidorna så byt till Hindersby.net. Ta bort alla gamla bokmärken !

(Vissa inlägg synkroniseras så de finns på bägge platserna)

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Tillfälligt avbrott

Det har inte hänt nånting på länge här och det beror på att jag försöker flytta allting till en annan server. I princip borde det inte vara svårt men här finns redan så mycket material att mängden gör det svårt. Därför skriver jag inte nytt eftersom det i så fall försvinner (kommer inte med på den nya servern) och jag har minsann inte någon lust att ladda ned alltihop en gång till !

Arbetet på den nya servern är klart men det kan ju finnas barnsjukdomar … Det mesta är (hoppeligen) överflyttat till den nya servern och den här utvecklas inte mer men kvarstår som reserv. Den nya bloggen finns på http://84.20.155.7/nywp men kan också nås via http://Hindersby.net som förut.

 

 

Publicerat i Aktuellt | Lämna en kommentar

Kamintändning och byggnadsvårdsdag lördag 5.11

Den fina stora kaminen som vi fick av Christine och Gunder (se inlägg 19 augusti och 20 oktober) skall invigas 

lördagen den 5 november 2016 kl.14:00

Christine Grandell och Gunder Gustafsson är närvarande och får ”klippa bandet” och tutta eld i kaminen medan vi hurrar.

Det är ingen vanlig kamin utan den är byggd för att värma upp stora salar så det borde inte vara något problem att få slöjdsalen varm i framtiden. Ursprungligen hade vi planerat att mura en kakelugn i slöjdsalen men det hade tagit flera år medan vi nu fick uppvärmningen ordnad  mycket snabbt. Det enda som behövdes var att borra ett hål i pipan för rökröret (se Installera kamin).

dscn6291

Kaminen är 160 cm hög och rymmer stor mängder ved och den fina pipan som Åke Grandell nästan helt betalt är så hög att det blir grymt drag. Det värmer både våra bakar och våra hjärtan att Åke samt Christine och Gunder alltid varit mycket positiva och entusiastiska över gamla folkskolans upprustning. Det är roligt att jobba med huset då man vet att det uppskattas.

Det här betyder att vi övergår till vedeldning riktigt på allvar och att slöjdsalen kan användas året runt. Det är också billigt för det finns mycket ved i skogarna som kan användas att elda med. I dagens läge ruttnar en hel del därför att det inte går att sälja och ingen heller orkar elda upp överskottsvirket. Nu är oljevärmen helt ersatt med vedvärme.

Samtidigt kan man titta på folkskolans upprustning med beprövade material och beprövade metoder. Arbetsrummets väggar är försedda med insulitskivor (mjuka träfiberskivor) liksom i de flesta gamla stockhus i byn och tapetserade med grålumppapp i 50×50 cm bitar samt målade. Också en beprövad teknik som isolerar men inte skapar täta mögelhus. Vår skola som är byggd 1899 är i skick som ny medan man river ned mögelhus byggda för bara 30 år sedan. Så vi kan med tillförsikt säja att ”Gammal är äldst” !

Vi använder också beprövade målfärger – linoljefärg utan lösningsmedel och emulsionsfärg baserad på linolja (Linus). Linus är väldigt lättmålad och torkar snabbt med en matt yta. Tål också värme utmärkt så den passar också på kakelugnar. Vill man ha blank yta så är linoljefärg ett bra alternativ. Den använder vi på fönster och dörrar.

Den internationella byggnadsvårdsdagen inföll för oss väldigt olämpligt i tröskantiden i början på september så gamla folkskolan beslöt hålla sin egen ”Internationella byggnadsvårdsdag” nu på lördag då vi har bättre tid. Alla intresserade är hjärtligt välkomna och vi bjuder på kaffe och tilltugg dagen och kaminen till ära.

Gamla folkskolans vänner rf.

Publicerat i Gamla folkskolan | Lämna en kommentar

Installera kamin

Nu är den nya stora kaminen (nästan) installerad. Det var ”bara” att sätta ett rör från kaminen till piipån men det tog sin tid. Man kan ju helt enkelt knacka ett hål  men vi har en brandmur på två tegelstenars tjocklek framför så det är 34 cm och visa av erfarenheten då vi slog hål första gången (det blev ett stort hål) så tänkte jag att det är bättre att borra hål med en diamantborr. Den lilla kaminen var redan installerad på det sättet men den hålborren är för liten för den stora kaminen.

Nu finns det hålborrar för sten och tegel som går upp till 55 cm håldiameter men om vi håller oss till kaminrör så är det ganska lätt att hitta en förmånlig hålborr för 125 mm (den stora kaminens rör) på nätet. Jag kollade först inom landet men priserna var närmare 200 euro så jag beställde en hålborr från Ebay för  22 euro och ett 30 cm långt skaft för 10 euro. Med frakt blev det under 50 euro vilket går an. Kvaliteten är kanske inte direkt ypperlig men ett hål  skall den väl klara. Det gick också bra även om fästet för centrumborren var dåligt.

Så behövs det också en pneumatisk borrmaskin men det har jag. Om man skall borra i betong så är det bara att glömma all små slagborrmaskiner. Jag tuggade mej genom golvet i gamla butiken med en sådan en varm sommardag och det gick många timmar och många flaskor dricka innan (det lilla) hålet var klart. Därefter köpte jag en pneumatisk borrmaskin. Vi har 49 cm tjocka väggar på vår tegelladugård  så det behövs inga leksaker. Den första borrmaskinen är slutkörd och en proffsmaskin anskaffad.

dscn6227

Med en hålborr (kärnborr) så måste man få bort mitten efter fem centimeters borrande. Det är ganska enkel i början men blir besvärligt då man kommer en halv meter in i muren.

dscn6228

Fördelen med gamla murar är att både murbruk och tegelstenar är ganska mjuka och lättbearbetade. Problemen började då jag kom fram till de nya tegelstenarna. De var så hårda att man bara kom någon millimeter framåt innan man måste vila och låta både maskin och borr svalna.

dscn6230

Men alla våra prövningar har ett slut och till sist var hålet klart. Sedan gällde det att få till stånd ett rökrör som passade till kaminen. Den har flänskoppling så jag svetsade fast en 2 mm plåt i ett halv meters rökrör. Det var litet besvärligare än väntat för kaminen är rund och det var problem att få rätt passform på flänsen. Men efter att ha kört hem till verkstaden sisådär tio gånger och svetsat och värmt och slagit plåtet krokig så började den passa någorlunda och med eldfast packning borde den bli ganska tät. Inte för att den behöver vara tät för draget i den närmare tio meter höga piipån är grymt.

dscn6233

Hålen är inte direkt regelbundet placerade men så var de i kaminen. Därefter flyttade jag kaminen på plats med pumpkärra och det gick alldeles utmärkt. Då vi skruvat fast och tätat rökröret så är det klart att elda.

dscn6235

Topplocket saknas ju ännu men först måste rökröret tätas. Det gamla hålet för lilla kaminen är fastmurat men det stora hålet som vi slog upp för länge sedan förrän ens den nya pipan var murad måste ännu muras fast. Det blev på hälft då jag åkte till Sverige för att sätta huset i Medåker i vinterskick.

Nu börjar i alla fall invigningen av den stora kaminen närma sej.

 

 

 

Publicerat i Gamla folkskolan | Lämna en kommentar