Hindersby är en av de äldsta byarna i Lappträsk och det är troligt att svenskarna flyttade in och röjde åkrar nån gång mellan 1240 och 1350. Tessjö å rinner genom byn och de äldsta åkrarna är på högre belägen mark eftersom allt annat var kärr och mossar. Tusentals hektar översvämmades på våren vid islossningen ända fram till 1980-talets slut.

Bos-Sestu är Sestu-delen av Bosas (Boos). Boos fanns med redan i Gustav Vasas jordabok år 1544 och var då redan en av de större gårdarna. På 1600-talet blev det ett rusthåll, dvs. skulle i utbyte mot skattefrihet hålla en ryttare och häst för armén. Sestu-namnet kommer från "Sängstugan", dvs. den av parstugorna som hade sängar. Det var vanligt att då stället delades så delades också huset. Det var lätt eftersom det var byggt av stock. Man bara högg litet stock till och radade upp det nya huset (ibland bara någon meter från det gamla huset).

Boos rusthåll (efter 1750 började det kallas Bosas) fanns på Hopenbackan i Hindersby (klicka här för Nordenkarta ). Hinders är genitiv av Hindrik (Henrik) och Hindrik var troligen en av de första bofasta bönderna i Hindersby. Likaså var troligen Hope bland de första som slog sej ned på Hopenbackan och Bo den som började med Boos ställ (i Hindersby kallas en gård för ett "ställ"). Det fanns bara två ställ på Hopenbackan 1544, Boos och Nissas. Senare på 1600-talet tillkom Hofs litet längre borta (efter 1750 kallades den Hosmasgården eller bara Hosmas). Senare började man använda namnet Husmans i kyrkoböckerna men det är ett missförstånd eftersom Hofs kommer från "hovman", dvs. soldat.

Sigge Strömbergs målning över Hopenbackan (originalet finns på Hurtigs dragontorp på Blåsbackan uppe till vänster):

Det var länge förbjudet att dela ställen, men efter Stora nordiska kriget i början på 1700-talet så tilläts delning. Ställen delades snabbt och i mitten på 1700-talet var Bosas delat i fyra delar:

Bos-Nystu
Bos-Sestu
Bos-Lilstu
Bos-Framstu

På förstoringen här (140k) finns Bos-Nystu och bägge Bos-Sestu i mitten, Bos-Lilstu till vänster och Bos-Framstu till höger. Bos-Nystu och Bos-Framstu finns ännu kvar på sina ursprungliga tomter, men Bos-Sestu och Bos-Lillstu är utflyttade till Petjärmosan vid skiftet 1908.

På 1800-talet delades Bos-Sestu i Bos-Sestu-Stuvus och Bos-Sestu-Kamars, men "moofa", Anders Johan Gustafsson Bosas, köpte 1883 Bos-Sestu-Stuvus (numera namnet Rosas Rnr 9:7).

Den största förändringen sedan 1300-talet var storskiftet 1908 då en stor del av ställen på Hopenbackan flyttades ut. Den gamla bosättningen var mycket tät. Bos-Sestu placerades ungefär en kilometer åt sydost på de gamla ängarna vid Petjärmosan. Senare började området kallas "Söörneseendan" (enligt sägnen därför att där fanns vissa ungdomar som ansågs vara busar och huliganer. Arbetarstadsdelen Sörnäs i Helsingfors ansågs på 1920-talet vara befolkad av en mängd busar).

Moofa vile inte flytta från Hopenbackan - han tyckte om att gå in till grannarna - och han processade mot beslutet, men förlorade (till all tur tyckte min pappa). Men i ilskan körde han bara stockarna över rån och radade upp huset utan desto värre grund. Matjorden är bara bortskyfflad och stenarna ligger direkt på leran vilket gör att huset rör sej hela tiden då det fryser och smälter under det.

Bos-Sestu var som de flesta hus i byn en parstuga i en våning fram till 1930. "Stuvun" där alla vistades till vardags var i den sybvästra delen och "salen" i andra ändan mot vägen. Salen var ovanligt nog uppdelad i två rum. Dessa var "finrum" som inte värmdes i vanliga fall. Mitt i huset finns en tambur och en kammare. På bilden nedan är ladan är alldeles nybyggd - den är ännu inte målad:

Uthusen var små. Ladugården på bilden nedan finns mellan den stora ladan till vänster och bodan till höger. Den finns ännu kvar men är inbyggd i uthuset. Korna var fastbundna runt väggarna som var av stock. Bodan är bortflyttad för länge sedan. På bilden står min farmor och farfar framför uthusen. Min farfar kom som måg från Hosmas-Sestu till Bos-Sestu som min farmor ärvde.

En mängd hus byggdes om kring 1930 och fick vanligen en övervåning och ett brutet tak. Så också Bos-Sestu, men alla rum i övre våningen blev inte färdiga förrän min pappa gifte sej 1940.

Klicka här för en flygbild över Bos-Sestu 1995
Stället längre bak är Niss-Arstu (Hollméns). Också utflyttat vid skiftet 1908. Här saknas ännu den stora torken som började byggas i slutet på 1990-talet.

En vacker månskensnatt på vägen hem från lördagsbastun (26 mars 2005).

Klicka för att se vinternatt med fullmåne över Bos-Sestu 2005 (79k)

__________________________________

Senast ändrad 21 oktober 2006.