Jag råkade se i farsans bokföring att det i dag är 50 år sedan Hopenbackvägen blev statens väg. Det var inte så lätt att få till stånd överlåtelsen och det kom en hel del grälor – kanske mest för att det var för dyrt. Staten hade nämligen en hel del krav innan de tog över vägen.
Det kändes då som ett steg framåt men då man i höst har skramlat fram över de djupa groparna så börjar man undra. Det privatiserade vägunderhållet är närmast obefintligt. Nån gång sladdar man vägen men så dåligt att det bara kommer lös sand i groparna som följande bil kastar upp igen.
Kanske avsikten är att sköta vägen så dåligt att vi måste ta över underhållet själva på nytt ? Numera finns det litet bättre doningar än då jag som liten för 60 år sedan satt på en vägsladd av trä som var ungefär en meter i fyrkant och drogs av en häst …
