Det tycks vara ett obekant ord i modern svenska men här används det flitigt och finns med i Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket på Projekt Runeberg:
”VIA I, v. a nåda. nita, kröka (spetsen af en
spik, sedan han blifvit inslagen). ”Via spiken”.
F1. (Nl). Väiä (ipf. väidä, p. p. väien), id. G.
Jfr. vika 1.
VIA 2, f. en sådan krökning på en spik.
Fl. (Nl.).”
Tydligen kommer det från ”vika” och används bara i Nyland.
