Insändare i Hbl 3.3 2008

Optofibernät är billiga och nödvändiga

Det är helt riktigt att trådlös dataöverföring enbart fungerar som
komplement och så måste man ta till det där det inte finns något
annat. Men Calle Lindqvist (Hbl 26.2.2008) har nog fel i att
begränsningarna inte är tekniska. Det är just för att det helt enkelt
är omöjligt att köra mer trafik än Shannons gräns anger. Som jag
påpekade så måste man annars bygga ut antalet basstationer – och får då
småningom ett optiskt fibernät.

Trådlös teknik är inte alls billig. Antenninstallationerna kostar en
hel del ifall man inte råkar bo alldeles invid bastationen och man bör
också räkna med trädfällning, nya höga master och kanske hyra för en
kranbil. Sådana är erfarenheterna från Kuhmo där man just försökt med
det ”billiga” alternativet. Och ändå vill det inte fungera. Nu börjar
man på gräsrotsnivå bygga fibernät där.  I värsta fall kostar en
trådlös anslutning mera för abonnenten än en fibernätsanslutning och
därtill kommer månadskostnaderna (till exempel Digita 50
euro/månad). Per Mbit så är det omkring 250 gånger dyrare än i vårt
nät. I verkligheten så får man ibland inte 1 Mbit/s utan bara
telefonmodemhastighet på Digitas nät så skillnaden kan bli ännu större.

Då man talar med teleoperatörerna så är bilden entydig. Tvärtemot vad
Lindqvist påstår så anses den ”sista kilometern” vara det allra
dyraste – just den vi byggt ut. Vi diskuterar i positiv anda med Lovisa
Telefon möjligheten att byarna själva bygger nätet till fastigheterna
medan teleoperatören står för stomnätet.

Vi mäter hela tiden trafikmängden och om det behövs så är det mycket
enkelt att öka kapaciteten till FICIX (Finlands huvudnod för Internet)
– kanske med ett telefonsamtal – eftersom vi har fiber hela
vägen. Ingen idé att betala för toppkapacitet som inte utnyttjas. De
som har trådlös anslutning måste bygga om hela nätet med nya
basstationer och nya mottagare (om det ens finns att få) för mycket
stora pengar. Berätta gärna var det trådlösa nät finns som klara 100
Mbit/s (per anslutning) – för att inte tala om Gigabit.

I motsats till alternativen så är vårt nät framtidssäkert. Under den
tid jag jobbade på Tekniska högskolan så ökade kapaciteten i våra
anslutningar från 110 bit/s till 1 Gigabit/s – alltså nästan 10
miljoner gånger ! Den här utvecklingen tycks inte alls bli långsammare
så det är lätt att räkna ut att den som nu klarar sej med 0,5 Mbit/s
om tio år behöver omkring 500 Mbit/s. Det här gäller förstås ett
medeltal. Vissa kommer kanske aldrig att behöva mer än eposthastighet.

Framtiden kommer att innebära stora dataöverföringar.
Satellitmottagning är utmärkt men TV i den form vi känner till det
kommer att minska i betydelse och i stället kommer HD-video där man
laddar ned programmen då man vill. Folk har inte tid att se program då
de råkar sändas utan vill ha programmet på nätet för att se då de hinner.

Fildelning är en utmärkt teknik som inte används bara för musik och
video utan snart sagt all nedladdning av stora datamängder. Det kan
vara idé att följa med vad ungdomarna gör. Det som nu anses vara så
förkastligt är i själva verket just det som är
framtiden. Upphovsrätten kommer obönhörligen att ändras – den nuvarande är
gjord för en förgången tid. Ett riktigt bra förslag hade STIM i
Sverige att den som vill kan betala en klumpsumma och får sedan fritt
ladda ned vad som helst hur mycket som helst helt lagligt.

Dagens ungdomar kommer inte att vilja bo på ställen där det inte finns
optisk fiber för de behöver massor av kapacitet för jobbet och för
fritiden. Optiska fibernät är varken dyra eller onödiga.

Nisse Husberg