Byggnadsvårdstorget

Eftersom jag surfar på nätet efter information om byggnadsmetoder och -material som har minst 60 år på nacken så måste man nästan alltid använda nyckelordet ”byggnadsvård”. Det är rent hemskt hur mycket helt felaktiga råd det ges ifråga om byggandet. Naturligtvis garanterar ordet ”byggnadsvård” inte att allting är OK men byggnadsvårdare har som regel en tendens att vara skeptiska till alla möjliga ”moderna” material och metoder som ofta visar sej vara rena katastrofen.

60 års erfarenhet gör inte metoderna och materialen perfekta men då har man i allmänhet hunnit lära sej både de positiva och de negativa sidorna. Och vet var de kan användas och var de inte kan användas – även om man undrar då man ser alla mögelhusen. Vissa lär sej bara inte.

Nå, jag försöker hålla en länksamling om bra nätsidor men så hittade jag Byggnadsvårdstorget (http://www.byggnadsvardstorget.se/) som redan har samlat massor med länkar. Rekommenderas varmt.

Publicerat i Byggnadsvård | Lämna en kommentar

Dagens ord: Ein gren

Trädet med barr och täta kvistar (gran) kallas

ein gren

och då måste vokalen vara kort.Det är ett urnordiskt ord för trädet och används inte i andra germanska språk. Intressant nog betyder fornnordiska ”gron” också ”skägg”.  Det är alltså ett helt annat ord än fornnordiska ”grein” (som blivit ”gren” med långt e i svenskan). I fornsvenska blev ordet ”græn” vilket egentligen är det ord vi använder ännu – men med litet spetsigare e.

Då vi talar om kvist så använder vi aldrig ordet ”gren” med lång vokal utan använder just ordet ”kvist”. Det fornnordiska ”grein” använder vi för att beteckna ”förgrening” – inte kvist. Nu finns både ”grein” och ”kvistr” (liten, tunn gren)  i fornnordiskan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Dagens ord: Ein boga

Ein boga som i ”bogasååg” är ett gammalt ”arveord” som finns i alla germanska språk. Det är gammal svenska och finns kvar i namnet Arboga som betyder ”åbåge”, ”åkrök”. I fornnordiskan hette det ”bogi”. I gammal frisiska (som talades/talas i norra Holland) hette det ”boga” liksom i gammal engelska. Inget under att friserna kunde handla i Östersjön – före Hansan var de de vanligaste handelsmännen. Till och med på Krim använde goterna ordet ”boga”. Ordet kommer från germanska verbroten ”beug” som i tyskan nu heter ”beugen”(böja).

Publicerat i hindersbyyiskå | Lämna en kommentar

Dagens ord: Stavur

I urnordiskan användes -R (uttalas som ett grötigt r) som ändelse i nominativ för substantiv. Det föll vanligen bort senare utom i vissa ord. I det gamla ”stafR” (stav) är det kvar med ett u instoppat för att underlätta uttalet. Så vi säjer

Ein stavur

Vanligen i sammansättningen ”jäärnstavur”. Ordet används i precis samma form i färöiska och ”stafur” i isländska.

Publicerat i hindersbyyiskå | Lämna en kommentar

Tredje värmepumpen igång

Nu börjar det gå att använda mötesrummet på allvar. Den tredje värmepumpen är installerad där och fungerar. Utomhusdelen finns bredvid vilket stör en del men det var svårt att placera den annanstans. Åtminstone nu då det är ganska varmt drar den inte heller mycket ström.

Medan jag väntade på att vacuumpumpningen skulle bli klar så rev jag skivorna i arbetsrummet och hittade bakom dem muren för den gamla kakelugnen. Hela dörröppningen till lärarbostadens sovrum (nu del av lilla salen) kom också fram.

DSCN2069

Vid muren under tapeten fanns en gammal tidning fastlimmad. Man kunde inte se årtalet men en artikel handlade om jordskalet i Agadir som hände 1960.

Publicerat i Gamla folkskolan | Lämna en kommentar

Dagens ord: He syydär

I Te Rikti Språåtji använder vi inte ordet ”luta” utan synonymen ”syyd”. Så säjer man om det lutande tornet i Pisa att

He syydär

 

Publicerat i hindersbyyiskå | Lämna en kommentar

Dagens ord: Ti vrikel

Man kan använda uttrycket:

Han vrikla footn

för ”Han vrickade foten” men det kan också användas i ett mera allmänt sammanhang. Till exempel:

Taa å vrikel te stååltråånn tills han gaar åå !

vilket betyder att man skall vicka och bryta ståltråden fram och tillbaka tills den går av.

Publicerat i hindersbyyiskå | Lämna en kommentar

Kineserna läser Hindersby-sidan

För nån vecka sedan började plötsligt ett tusental kineser läsa vår nätsida. Nåja, de läste knappast nånting utan försökte bara hitta nån svag punkt så de kunde infektera systemet med skurkvara. Så jag har stängt av dem.

Det kan annars vara på sin plats att vara försiktig med skumma typer som inte ens förstår vårt språk. De har sällan något gott i sinnet. Om datamaskinen blir väldigt långsam så kan den vara infekterad och all trafiken sköter någon utomstående om.

Vår förbindelse skall uppdateras men det tycks ta litet tid så nätet kan på riktigt vara långsamt på kvällar och lördag-söndag. En fördubbling av trafiken är beställd så vi väntar bara på att den skall genomföras. Nebula skulle gärna höja trafikkvoten men så måste de beställa mera trafik av Sonera som ju inte hör till dem som snabbt får nånting gjort …

 

Publicerat i Blogg, Fiibärnet | Lämna en kommentar

Dagens ord: He stryyna

För utlänningar, utbölingar och ungdomar som inte ännu lärt sej Te Rikti Språåtji i Hindersby kan jag meddela att uttrycket:

He stryyna !

används då man häller nånting och det kommer mer än man tänkt sej. Om man litet oförsiktigt och hastigt vippar kaggen med bensin då man fyller på motorsågen så kan bränslet plötsligt flöda över. Eller då man häller mjölk i kaffet och det kommer mycket mer än man tänkt sej. Förstås kan det användas också om mjöl och liknande material om de plötsligt rasar ned i större mängd än man avsett.

Jag vet inte hur man skall översätta uttrycket utan det måste troligen omskrivas: ”Ojdå, det kom plötsligt mer än jag tänkt mej !”

Publicerat i hindersbyyiskå | Lämna en kommentar

Handbok i ugnsmureri

Förra veckan hittade jag på nätauktion en gammal handbok i hur man murar ugnar. Den är skriven av Gustaf Edvard Asp (1866-1952) som var arkitekt och lektor vid Anstalten för Yrkesfrämjandet i Åbo. Första upplagan av ”Uunimuurari” gavs ut tillsammans med J.A. Peltonen år 1932 men 1944 gav G.E. Asp ut en utökad upplaga ”Unninmuuraaja” som kom i en tredje upplaga 1948. Den har varit murarnas ”bibel” i uppbyggnaden efter kriget.

I boken konstaterar Asp att en rund ugn med plåtskal enligt Wimans princip är den bästa.

bild_plaatuun_aspkap10_68-69

Det är viktigt att kanalen från eldstaden står fritt från väggarna och att hela ugnen står fritt från pipan. Annars uppkommer det sprickor för hela ugnen rör sej en hel del då den eldas och svalnar.

En förbättrad version med luftintag underifrån presenteras också av Asp:

wiman-uun_aspkap10_70-71

Troligen är alla gamla kakelugnar murade enligt dessa principer.

Publicerat i Byggnadsvård | 2 kommentarer