Man kan int va bådi glupigär å snåålär.
”Glup” betyder ursprungligen ”gap” och det moderna ”glupsk”. I gammelnorsk betyder det också ”präktig”. I Heimskringla Magnus den Godes saga talas om ”glupe stridsmenn”.
I modern svenska motsvaras förstnämnda ordspråk av ”Man kan inte både äta kakan och ha den kvar”.
Pent ii de nu !
Då man sitter i traktorn hela dagen så dyker det ibland plötsligt upp något ord. Hos oss talade man om att
Han penta ii se hela limonaadflaskån
Och då jag slår upp Nynorsk etymologisk ordbok så finns uttrycket där. ”Penta i se” och betydelsen anges som ”helde i en overflødig meget drik” så det är exakt samma uttryck som vi använder. Det kommer kanske från ”pampa”. ”Pampa i sej” betyder ”proppa i sej” och ”pamp” användes på 1700-talet för att beteckna en ”tjock person”.
Så är det igen dags för det roliga årsmötet för fornminnesföreningen. Vanligen brukar man inte förknippa årsmöte med ordet ”rolig” utan närmast med ”tråkigt” men det här är ett undantag. Det är hos Nissas Beatrice och Ingmar i Nyystuvun på Kirkusdjäärdån. Reservera alltså
söndagen den 17 mars kl. 14
om du bor på Hopenbackan eller närliggande backar.
Alla välkomna !
hälsar Styrelsen.
Fleinskallågär
(flintskallig) är ett ord direkt från fornnordiskan. Flein betyder naken och används ännu i norska dialekter och i nynorsk. På Gotland säjer man ”flainskalluger”
Det var info i kväll om Hemborgs tak. Styrelsen för ungdomsföreningen hade tillsammans med Kamars Lotta (som är byggingenjör) tagit reda på vad som borde och kunde göras för taket.
Delvis kom det litet olika bedömningar av taket och åtgärderna men klart är att det läcker på vissa ställen och att det borde göras något kvickt åt det. Tyvärr finns det inte pengar att lägga om taket helt men de nödvändigaste reparationerna klarar föreningen av – mycket tack vara teatern.
Stöd kan sökas men det är svårt att få så mycket pengar att hela taket kan läggas om. Det är fråga om att det behövs 50 000 euro till för det. Olika möjligheter att få in pengarna diskuterades. Helt klart behövs hela byns hjälp till det.
Det fanns en hel del bysbor på plats
Efter mötet talade jag med Sven Andersson som var ordförande då taket lades om förra gången (på 50-talet). Då samlades pengarna ihop med programaftnar som ordnades av de olika kretsarna i byn. Hopenbackan hade samlat in till en fin brudkista som var huvudvinsten i lotteriet. Tallbergs Birger ledde ombygnaden av taket den gången.
Ein byylå (bula) kan man få i huvudet men ein buklå (buckla) i en plåt.
En virkesbit som inte har raka fibrer utan växt vrångt, krokigt och förgrenat kallas
tjuudrågär
Om man försöker klyva ett tjuudrått vedträ så lyckas det sällan utan hjälp av motorsåg. Bäst är att flisa eländet.
Från fornsvenska ”tiuuþer” (tjuder, rem, band). Adjektiv bildas i gammal svenska med ändelserna -åg och -ug. Betydelsen har förskjutits en hel del och kommer förmodligen från försök att klyva ved. Då sitter bitarna ihop och det är svårt att få isär dem – tåm e såm tjuudra.
Bålabisin
blev vi skrämda med då vi var små.
”Tu ska va snellär nu annårs kåmmär bålabisin å taar de !”
Och så talade man om att nånting var så ”bålati stoort” (hemskt stort).
Det är ett gammalt svenskt ord som ännu finns med i ordet bålgeting (stor geting). Bellman använde ordet till exempel i ”Den supen var bål”.
Och så påstår Finlands Svenska Folkmål att man talade om ”Haarsbööl båladjeitingan” …
Och så kan man hitta ordet ”båla-bisi” i Svenskt dialektlexikon som finns i Projekt Runeberg
http://runeberg.org/dialektl/0101.html
där man påstår att det betyder ”tomtegubbe” vilket är ganska underligt.
Taket läcker på byns viktigaste hus: Hemborg. Och allt annat är mindre viktigt än taket för ett läckande tak kan förstöra hela huset. Det är en angelägenhet för hela byn.
Ungdomsföreningens styrelse välkomnar alla Hindersby-Bäckbybor till ett info- och diskussionstillfälle angående Hemborgs kommande takremont
söndagen den 10.3 kl. 17.00 på Hemborg
Kaffeservering.
Det är inget litet tak och ganska krångligt. Så det behövs både pengar och arbete för att få det i skick. Ungdomsföreningen borde få hjälp av alla bysbor för att få taket i skick. Vi använder ju alla huset också.
”Ti veg” (att väga) och ”ein veeg” (en väg) har helt olika betydelse men kommer faktiskt från samma gamla indoeuropeiska ord ”wegh-” vars äldsta betydelse lär ha varit ”att flytta”. I danskan blev det ”vej” vilket är samma som engelskans ”way” som ju uttalas ”vej”. Tyskarna höll kvar det hårda ”g” i ”der Weg”. I bestämd form blir ”ein veeg” till ”veein”. I urnordiskan hette det säkert ”veegin”.
För att ytterligare göra det krångligare så finns det ett gammalsvenskt ord ”wæg” (urnordiskans ”veggr”) som kommer från germanska ”wajju” som bildats från indoeuropeiska ”wey” (fläta, tvinna). Väggar var nämligen förr flätade av tunna pinnar och tätade med lera.
