Landsbygdens Folk 28.3 2008

 

Landsbygdens Folk om datanät (den 28 mars 2008)

Ledaren handlar om regeringsprogrammets löften om att ”högklassiga kommunikationstjänster säkerställs i hela landet …” samt påpekar att ”Och så mycket har vi vanliga människor fattat vid det här laget att en megabit per sekund inte med bästa vilja kan kallas högklassig tjänst”. Kolla speciellt in Veckans TOK !

I en artikel behandlas 450-nätet ”Trådlös överföring både osäker och otillräcklig” med en intervju av tekn.dr. Nisse Husberg.

Dessutom har NSP tagit ställning till TeliaSoneras agerande och uppmanar dem att bygga optiskt fibernät i stället för trådlöst.

Fortsätt läsa

Publicerat i Datanät och samhället | Lämna en kommentar

Operatörerna bör bindas med avtal och böteshot

Hbl den 13 mars 2008 (Rubriken är HBL:s ! Jag hade som rubrik ”Teknik och verklighet”):

Bredband

Operatörerna bör bindas med avtal och böteshot

Allt som är tekniskt möjligt är dock inte möjligt i verkligheten –
redan av ekonomiska skäl. Här gäller det för beslutsfattarna att
ställa rätt frågor till ingenjörerna och vara mycket försiktiga med
svaren. Men det finns ett sätt att ta reda på vad som fungerar i
verkligheten: Gör upp ett bindande avtal.

Politiker och tjänstemän klarar inte av marknaden. Ett erfaret företag
däremot sätter upp ett avtal där en betydande operatör (inget litet
bolag som kan sättas i konkurs) detaljerat beskriver hur trafiken
skall skötas nu och i framtiden med realistisk uppgradering som följer
trafikökningen. Och med stora bötesbelopp ifall avtalet bryts.

Fortsätt läsa

Publicerat i Datanät och samhället | Lämna en kommentar

Lång räckvidd = dålig kapacitet

(Skickad till Hbl)

 

Trådlöst bredband

Bra täckning = dålig kapacitet

Jag vet mycket väl att Flash-OFDM som Digita använder är optimerad för
lägre frekvenser (Anne Suomi Hbl 16.3 2008). Och lägre frekvenser ger
längre räckvidd men frågan är om det är bra eller dåligt.

En av de verkligt viktiga saker som aldrig utreds då det gäller
trådlöst ”bredband” är att lång räckvidd och bra täckning betyder
dålig kapacitet i praktiken. Orsaken är att alla abonnenter inom
täckningsområdet DELAR på kapaciteten. Är det så svårt att räkna ut
att en abonnent på en kanal som ger 1 Mbit/s får hela kapaciteten
medan 100 aktiva abonnenter får en hundradedel eller 10 kbit/s var och
en under trafiktopparna. Det är alltså ILLA med lång räckvidd då det
gäller bredband. Tekniken är fin men bara då det gäller smalband och
trafik där det bara krävs ytterst låg kapacitet.

Fortsätt läsa

Publicerat i Datanät: teknik | Lämna en kommentar

Protokoll

 

Mötesprotokoll den 34.23 

 

Publicerat i Fornminnesföreningen | Lämna en kommentar

Första protokollet

Protokoll från Fornminnesföreningens grundande möte

Protokoll fört vid föreningen Hopenback-Lekstrands möte den 3 juli 1952.   50 personer närvarande.

 

 

§ 1

Mötet var sammankallat av Sigge Strömberg, som hälsade alla välkomna, samt föreslog att vi skulle bilda en kulturförening. Föreningens syften skall vara att åter uppliva gamla seder och bruk, samt försköna den plats som våra fäder haft till lek- och samlingsplats. Förslaget godkändes.

 

Fortsätt läsa

Publicerat i Fornminnesföreningen | Lämna en kommentar

Fasta nät nödvändiga

(Skickad till Hbl den 4.3 2008)

 

Fasta nät nödvändiga i framtiden

Då TeliaSonera kapar kopparkablarna så är det helt värdelöst att
staten lovar ”se till att servicenivån bibehålls”. Det krav som borde
ställas innan kabelkapning tillåts är en godtagbar och realistisk plan
för hur man tänkt tilgodose det FRAMTIDA trafikbehovet. Också
finansieringen. Även om mången politiker nog får skrämselhicka då.

Den nuvarande nivån är helt föråldrad om några år på detta snabbt
växande område. Telefoni blir snart en liten gratistjänst inom
datanäten – som det redan blivit där det finns ordentliga datanät. Då
en stor del av servicen flyttas till datanätet så blir de som måste
använda trådlöst ”bredband” utan dessa. Digitas @450-nät får man ladda
ned bara 5 Gigabyte per månad. Den som laddar ned en DVD (köper en
helt laglig video över nätet) kan stängas av för ”missbruk” ! Även om
ADSL över kopparkabel inte är så fantastiskt så är det ända mycket
bättre än det surrogat som nu erbjuds.

Politikerna har blivit dragna vid näsan av ”experterna”. TeliaSonera
kanske ”fullföljer de förpliktelser som kommunikationsministeriet
ålagt” men det är fel krav som leder till mycket stor
försämring.

Tro inte att detta gäller bara skärgården. Då de fasta telefonernas
antal minskar allt mer så blir nästan allting ”glesbygd” ur TeliaSoneras
perspektiv. Också tätorter och kanske städer.

 

Publicerat i Optiska fibernät | Lämna en kommentar

Staten fattar ingenting om datanät

Kommentar efter diskussionen i Radio Vega ”Slaget efter tolv” den 27.2 2008:

 

Staten fattar ingenting om datanät

TeliaSoneras kapning av kopparkablarna i glesbygden visar igen hur
bortkommen staten är. Det stora felet var att ge bort det kabelnät som
telefonbolagen och -föreningarna byggt upp under nästan 100 år och det
därpå följande felet var att tillåta ”trådlös teknik”.

Teknikneutralitet är nu honnörsordet och inget fel i det – ifall det
skulle användas förnuftigt. Men då man inte får jämföra olika sorters
teknik och kräva FRAMTIDSSÄKER teknik så leder det närmast till
idioti. Ungefär som att man inte får varna någon som kör med full
fart mot en vägg i en återvändsgränd.

Även om bilen fungerar bra i mynningen till återvändsgränden så är
allting inte bra. Likaså är kraven på ”bibehållen servicenivå” då man
övergår till ny teknik helt felaktiga. Kravet borde vara FRAMTIDSSÄKER
teknik med en detaljerad plan över hur uppgradering skall ske och hur
den skall finansieras !

Fortsätt läsa

Publicerat i Optiska fibernät | Lämna en kommentar

Optofibernät billiga

Insändare i Hbl 3.3 2008

Optofibernät är billiga och nödvändiga

Det är helt riktigt att trådlös dataöverföring enbart fungerar som
komplement och så måste man ta till det där det inte finns något
annat. Men Calle Lindqvist (Hbl 26.2.2008) har nog fel i att
begränsningarna inte är tekniska. Det är just för att det helt enkelt
är omöjligt att köra mer trafik än Shannons gräns anger. Som jag
påpekade så måste man annars bygga ut antalet basstationer – och får då
småningom ett optiskt fibernät.

Trådlös teknik är inte alls billig. Antenninstallationerna kostar en
hel del ifall man inte råkar bo alldeles invid bastationen och man bör
också räkna med trädfällning, nya höga master och kanske hyra för en
kranbil. Sådana är erfarenheterna från Kuhmo där man just försökt med
det ”billiga” alternativet. Och ändå vill det inte fungera. Nu börjar
man på gräsrotsnivå bygga fibernät där.  I värsta fall kostar en
trådlös anslutning mera för abonnenten än en fibernätsanslutning och
därtill kommer månadskostnaderna (till exempel Digita 50
euro/månad). Per Mbit så är det omkring 250 gånger dyrare än i vårt
nät. I verkligheten så får man ibland inte 1 Mbit/s utan bara
telefonmodemhastighet på Digitas nät så skillnaden kan bli ännu större.

Fortsätt läsa

Publicerat i Optiska fibernät | Lämna en kommentar

Skiftesregleringen 1902-1908

Storskiftesregleringen 1908

Storskiftet var den första större jordreformen i Sverige.

Initiativtagare var lantmäteriets chef, Jacob Faggot. Reformarbetet
började 1749 och 1757 utfärdades en förordning om hur det skulle gå
till. Avsikten var att öka produktiviteten genom att varje gård fick
färre men större tegar.

Innan dess hade teg- eller solskiftet gällt, vilket innebar att varje
gård skulle ha var sin andel av likvärdig kvalitet i byns samtliga
åkergärden och ängsmarker. Det handlade om rättvisa och
riskspridning. Olika gärden kunde vara mer eller mindre bördiga,
torra, svårplöjda mm. Resultatet blev oftast långsmala åkertegar med
relativt liten area och att de enskilda brukarna ofta måste förflytta
sig långa sträckor för att kunna utnyttja alla sina åkerremsor i de
olika gärdena.

Fortsätt läsa

Publicerat i Grev | Lämna en kommentar

Skiftesprotokoll 1903

 

 

Skiftesprotokoll 1903

Nisse Husberg

 

Alla protokoll rörande storskiftesregleringen finns i Riksarkivet på mikrokort. Här finns en avskrift av dessa (som kan innehålla en hel del fel och brister). Stavningen är den gamla som användes i början på 1900-talet.

 

1903

 

Den 3 Augusti 1903

Sammanträde hvarom sakägarna genom laga kungörelser underrättats å Karl Anderssons ägande Mattas hemman. Närvarande sistnämda förrättningsmän och följande sakägare:

Fortsätt läsa

Publicerat i Grev | Lämna en kommentar