(Material från Medåkers Hembygdsförenings bok: "Spridda minnen från svunna tider", 1971)

Medåkers socken

Medåkerskarta Karta över Medåker från "MEDÅKER II: Från minnenas gömslen och nutida dagar" (1981).

Historia

Längst i väster rinner en å ut i Mälaren västerifrån. Norr om ån låg i forntiden Akerbo hundare (härad) som var indelat i tredingar: Fellingsbro, Midhakir och Malma . Egentligen bestod den mellersta tredingen av de sentida socknarna Medåker, Arboga, Björskog och Himmeta samt den östliga tredingen av socknarna Köping, Bro, Malma och Odensvi. Namnet Midhakir betyder "mitt i Aker(bo)".

Socknarna kallades förr fjärdingar och var och en var indelad i tre hampnar. I Midhakir fanns Dallbo i söder, Smedebo i nordväst och Tåboo hampna i nordost. (Med II, s. 18)

En hampna (eller hamna ) (se Nordisk familjebok ) var troligen en enhet i det gamla ledungssystemet som skulle ställa upp en man i skeppslaget och omfattade vanligen 2 byar.

Midhakir

I Dallbo hampna fanns enligt 1539 års jordebok 13 skattegods med de gamla namnen Ösberga, Wretheberga, Daall, Ekeby, Byringejorden, Berga.

I Smedebo hampna fanns 10 skattegods med namnen Begby, Gardlengio, Smedeby och Ffiillinge.

I Tåboo hampna fanns 12 skattegods i Rödeby, Tåby och Tweta.

De gamla namnen finns ännu kvar i nästan samma form som på 1500-talet. Den största förändringen har skett ifråga om Gardlengio som blivit Garlinge. Gardlengio betyder "gårdslänga" och man kan ännu se att gårdarna varit placerade i en länga utmed den gamla vägen på åsen. Rödeby har också blivit Ryby och Begby (antagligen från Bäckby) har blivit Bejby.

Medåker

"Folkmängden är 1840 var 1.155, på 245 hushåll, år 1848: 1.223" (Tham: Beskrifning öfver Westerås län", 1849).
Medåker var en socken i Åkerbo härad med 1.253 invånare år 1911 och en areal på 6.256 hektar (enligt Nordisk Familjebok 1912) Enligt Svensk uppslagsbok av år 1935 hade Medåker 1.037 invånare år 1933. År 1965 hade antalet sjunkit till 604. Från 1950 bildades en storkommun av den gamla socknen Medåker, Arboga landsförsamling, Himmeta och Västra Skedvi. Storkommunen kallades också Medåker.

Åkerbo härad

Namnet skrives: Akerbohunderi 1326, Akerbohundare 1347, Akarbohunder 1403, Akibohundaret 1428 (Med I, s.18, Bellander: Anteckningar om Westmanlands härader i forna tider, 1869). Akirs hundare blev så småningom Åkerbo härad. Den 21 januari 1545 skrev Gustav Vasa till fogden i Åkerbo härad och Arboga stad Niels Tuleson:

"- - - Här haffwe wåre Undersåther, tesse breffwijsere, hwicke utskickade wåre på meenige mandz wegna, wed Norreskoogha till oss um någre werff och ärender, hooss oss waridtt, och eblandtt annett underdånelige begeratt, att emellan Arbogha och för:ne Norreskogha motte en wånghwegh rödiett och giortt bliffwe, Ther till the mene godh lägenheett och tilfelle wara, Szå effther wij förstått haffwe att szom byggie wid samme Norreskogha, wele sielffwe flux hielpe ther till, en szådane weg motte giortt och rudhet bliffwe, um elliest w?re Undersåther ther j Åkerbohärede wille och giöre ther någen hielp till ..."

"Åkerbo Härad, sydvestliga hörnet af länet, kring Köpings-åns, Hedströmmens och Arboga-åns nedra lopp och utfall i Galten, omfattar 13 socknar, utgörande tillsammans Kungsörs fögderi. Sex socknar, Köpings, Kungs-Barkarö, Odensvi, Malma, Bro och Björskog, höra till Köpings prosteri; fem, Himmeta, Medåker, Schedvi, Säterbo och Arboga, till Arboga prosteri, allt af Westerås stift; två, Carlskyrka och Torpa, till Öster-Rekarnes af Strengnäs Stift. Dessutom hör hit en ringa del af Fellingsbro socken, föröfrigt hörande till Nerikes län, hvaremot en del af Schedvi ligger inom nämda län." (Tham: Beskrifning öfver Westerås län", 1849)

Medåker: Geografi

Medåkersbygden är, geologiskt sett, produkten av en förskjutning av berggrunden, en så kallad förkastning. En spricka har bildats i berget, som går från Kungsör i öster till Kilsbergen i väster. På norra sidan av denna spricka har berget sjunkit mera än 50 meter, varför marken i Medåker lutar från norr till söder. Några höjdsiffror på generalstabens karta ger oss besked om markens höjd i meter över havet:

Högsta punkten är berget vid Brandsmossen mellan Snarn och Vidal med sina 70 m. över havet. Tvärkärrsberget vid Flakmossen, på gränsen mellan Fillinge och Norr Ryby, är 49 m., Garlinge 31, Berga 30 och Vretberga ängar endast 11 m. över havet. Marken lutar även från väster till öster från 19 m. vid Fellingsbro kyrka till 2 m. vid Kungsör.

Åkershäll

I Byringe gärde, nära kyrkan söderut, har i forna tider varit ett tingsställe, Åkershäll, efter vilket Åkerbo härad förmodas ha bekommit sitt namn (Med I, s. 19).

Jordbruket i Medåker

För ca. 2500-3500 år sedan började jorden brukas i Medåker. Vretberga och Tveta ängar stod ännu under vatten och en vik gick in ungefär vid bäcken i Ekeby. Klimatet var i början på bronsåldern (för 3500 år sedan) ganska varmt med en medeltemperatur som var 2-3 grader högre än idag. Först odlades vete, korn och hirs, men då medeltemperaturen sjönk mot slutet av bronsåldern (för 2500 år sedan) föll vete och hirs bort. Havren var ett nytt sädeslag som kom i slutet på bronsåldern. Under järnåldern, som började för ca. 2500 år sedan, var klimatet ungefär som nu. Landhöjningen hade fortskridit så att hela bygden med undantag av myrmarkerna i sydöst -- Vretberga och Tveta ängar -- var torrlagda och odlingsbara.

Såmärken och gamla väderleksförutsägelser upptecknade av Artur Johansson 1940

En soldat från Tveta skrev 1789 ett brev från Lappträsk socken i Nyland, Finland till sin hustru. Lappträsk är den socken som den här sidans skapare bor i !

Jäär gaar'e ti far ti Nisses eijji netsiidå

Seinast endra te adärtånde maj 2005