Det säjs att ingen är riktigt död så länge någon minns honom. Då lever Åke vidare länge än genom sina gärningar även om hans aska sprids för vinden.
Åke utförde sin livsgärning inom musikbranschen och som redaktör på radion men vi minns honom mest som lärarens pojke som kom tillbaka till sin hemby så ofta han orkade för sin svåra sjukdom. Han hade många strängar på sin lyra och var en entusiastisk medlem i Gamla folkskolans vänner r.f. som fick det gamla skolhuset som gåva och rustar upp det. Huset där Åke föddes och tillbringade sin barndom i.
Han understödde aktivt föreningens arbete med huset både finansiellt och i all synnerhet med varmt understöd för våra projekt. Det var till stor hjälp att inte ha svåra ekonomiska problem som tog krafter och tid men frågan är om inte hans starka moraliska stöd var det viktigaste. För en förening som är beroende av frivilligt arbete är det viktigt med folk som är entusiastiska och tycker det är en bra sak.
Det har skrivits en hel del om hans livsgärning på annat håll. Se till exempel
http://svenska.yle.fi/artikel/2015/02/22/ake-grandell-ar-dod
Vi fick låna det grandellska fotoalbumet och skannade in foton från 30-talet framåt. Jag har plockat en del foton av Åke från de första stegen utanför gamla folkskolan.
Staketet och björkarna vid vägen har tillkommit under senaste 76 åren. Och så har vi Åke som treåring en vinter.
(OBS ! Bilden nedan föreställer inte alls Åke utan brodern Rune. Så går det då man plockar bilder ur andras album som inte har bra bildtexter. Fast det står ju ett stort R på bröstet …)
Uthuset är tillbyggt på längden och har fått nytt tak men annars är det ungefär som nu (minus buskarna).
Därefter bar det av ut i världen men år 2011 var Åke och systern Christine i Hindersby igen. Vi hade då nyss fått tillgång till gamla folkskolan och började upprustningen.
Det bästa med Åke var hans humor. Jag träffade honom i fjol somras och man märkte att sjukdomen tagit på men humorn var oförändrad. Sedan orkade han ännu välja musiken till Isas teater ”Ett Herrans liv” som nyss spelats för fulla hus. Men den hann Åke inte mera se på.
Ett ganska så långt liv och en betydande livsgärning gör att vi inte sörjer utan med glädje ser tillbaka på Åke Grandell som föddes i Hindersby och delvis alltid levde kvar i byn. Och han skall leva kvar länge än i ljust minne bevarad.
Den somriga bilden framför” lärarbostaden” visar inte Åke utan en bild på mej.
Med hälsning Rune.
Aj tusan ! Jag tyckte också att Åke liknade dej väldigt mycket :-).
Jag har några ljudband var Åke berättar om min farfars systras Svenäs hem som han besökte som ung och som äldre , jag tror att det var ett radiprogram . Min farfar var Reinhold Elg , hans systrar Edla och Olga Elg alla lärare i östra nyland .