Det är ju fånigt att sjunga ”ja må hon leva i hundra år” åt en 100-åring så det blev nödvändigt med nya ord. Men man måste vara bombsäker på att festföremålet har massor av humor (som Edit) om man använder följande ord:
Nu ska hon skjutas
nu ska hon skjutas
nu ska hon skjutas på en skottkärra ut.
För nu är hon hundra
för nu är hon hundra
för nu har hon levat uti hundrade år.
Men vi väntar på sommarn
vi väntar på sommarn
vi väntar på sommaren för nu är det kallt.
Ja vi väntar på sommarn
vi väntar på sommarn
vi väntar på sommaren för då är det varmt.
Ja må hon leva
ja må hon leva
ja må hon leva uti tvåhundra år.
Javisst ska hon leva
javisst ska hon leva
javisst ska hon leva uti tvåhundra år.
Det var Edit själv som lärde mej början på sången. Andra strofen passar ju bara om vintern så den kan lämnas bort då varma sunnanvindar susa. Grötkokaren tyckte att det skulle vara ”hundratals” i stället för ”tvåhundra” så jag fick ändra det för att få gröt i framtiden också.
