I dag plöjde jag det sista. Snön låg redan över åkern men det var inget problem eftersom jorden inte hunnit frysa så djupt än. Men visst har vintern kommit tidigt i år – ett år var det +15 grader i december …
Sista plöjningen 11 november 2009
Det blev ganska sent på kvällen innan jag vara klar men jag tycker om höstens grå skymning. Den är alldeles fantastiskt mjuk. Alla färger blir bara toner av grått – och litet vitt nu då snön fallit. Så jag körde utan belysning långt efter det blivit mörkt. Om man inte sätter på strålkastarna så vänjer sej ögat så bra att man kan köra länge. Men då man sätter på något ljus så försvinner mörkerseendet och man måste använda lyktorna efter det.
Det var halvmulet men annars var jag en verklig månskensjordbrukare i dag. Först mot sjutiden satte jag på belysningen. Då började ljusen från Lovisa synas så det var ingen ide att fortsätta utan ljus. Vi lever i ljusnedsmutsningens tid – man kan snart inte hitta en plats som är verkligt naturligt mörk.
Utan missöden gick det ju inte. Huvudströmbrytaren gick sönder så jag var tvungen att ta loss minuskabeln och dra fast den direkt i traktorn. Men det gick att fortsätta plöja tills allt var färdigt.
På kvällen måste jag åka ned till Lokaaln för att titta på en rutter (router) som det var problem med. Nuförtiden är det ett elände om folk inte kommer ut på Internet – allting skall ju den vägen. Nätet börjar bli lika viktigt – eller viktigare – än telefonen. Förresten använder många redan nätet för telefoni – speciellt de som har barnen utomlands. Jag pratar också med brorsan i Moskva över nätet. Det är gratis för timslånga samtal som hade varit svindyra över vanlig telefon. Han vill alltid veta precis hur det går med jordbruket. Så är det då man är född på bondlandet – ränderna går aldrig ur …