Fogdesamhället

(Östra Nyland 3.6 2009 – kan innehålla små ändringar)

Engelbrekt Engelbrektsson ledde bönderna i ett uppror som sopade bort danske kungens fogdar i ett svep. De som inte gav upp brändes inne. Efter många år av fogdeförtryck  var allmogen (= allt folket) så förbannad att inte ens de stora stenborgarna kunde hålla stånd. Adeln och prästerna fick snällt följa med – annars råkade de lika illa ut som fogdarna.

Men som alltid så förråddes Engelbrekt och mördades på en resa över Mälaren. Mördaren blev benådad och fick säte i kungens råd. En viss försiktighet spred sej i alla fall och de svenska bönderna blev aldrig lika livegna som på annat håll i Europa och Ryssland.

Nu har vi ju demokrati och fogdeväldet är historia – eller är det ? Ett nytt fogdesamhället har växt upp och nya kontrollmekanismer har byggts ut. I Sverige resulterade det i ett nytt uppror mot eliten (numera i form av en partielit) och valet av en ”pirat” till EU-parlamentet. Dessutom var alla partier tvungna att be om ursäkt för de integritetskränkande lagar som de så arrogant stiftat.

Men det är bara sista droppen. Under många år har antalet inspektörer (det moderna samhällets fogdar) ökat så att man undrar var det skall sluta då antalet människor som gör riktigt produktivt arbete minskar. EU stöder jag i princip men EU-byråkratin är minsann nånting i hästväg. Kombinerat med den tsaristiska traditionen att stelt och överdrivet följa alla regler till punkt och pricka utan att någonsin tänka efter om det är förnuftigt så blir fogdesamhället i Finland en strypsnara för all mänsklig verksamhet.

TE-centralerna är byråkratins blomma. De ”stöd” de delar ut är så omgärdade av villkor och papperskrig att det är direkt lönsamt att inte ta emot det ”stödet”. Man kunde hellre använda pengarna i ett lotteri där de lyckliga får kontanter att använda bäst de vill. Lika stor nytta skulle det vara. Nu godkänns bara projekt som garanterat inte är till nytta för någon.

Miljöfogdarna är ett kapitel för sej. Jag kommer bra ihåg då mina studiekamrater (bl.a. Ville Komsi) blev miljöaktivister och bröt mot lagar och förordningar. Men de gröna har förändrats helt och blivit ett maktparti eller sitter som miljöfogdar och djävlas med folk så mycket de orkar och hinner. Och skapar massor av detaljerade förordningar.

Det här inbegriper numera allt byggande där vissa inspektörer gör sitt bästa att hindra folks byggande på rätt så subjektiva grunder. Grannarna skulle bygga hus på en högt belägen ladutomt men eftersom den på KARTAN var utmärkt som översvämningsområde så fick de inte bygga där. Trots att den aldrig någonsin översvämmats. Däremot hade det passat bra att bygga på andra sidan vägen på åkern – som ofta stod under vatten.

Att lagar och förordningar numera kallas ”demokratiska” gör det inte bättre. Allting bestäms av en liten klick på partibyråerna som inte ens är valda. Sedan sitter ”våra” representanter som knapptryckare i riksdagen. Man kunde ju rationalisera bort dem och fjärrstyra omröstningarna från partikanslierna.

Gammelpartierna borde inte alls vara förvånade om det kommer ett nytt fogdeuppror. De har själva ställt till med fogdesamhället. Alla åtgärder att hindra ”missnöjespartier” med rösttrösklar och annat bara dämmer upp ett mycket berättigat missnöje tills dammen brister.

Vi har för litet pirater i det här landet.

Lämna ett svar