(Östra Nyland 3.4 2009 – kan innehålla små ändringar)
Det är nödvändigt med utbildad personal – eller är det ? Nyligen visade en undersökning att skolor med icke-behöriga lärare hade lika bra eller bättre resultat än skolor med behöriga lärare.
Jag har alltid talat för utbildning men numera börjar kravena på ”behörighet” bli ganska löjliga. Det lutar alltmer åt det hållet att folk som inte är kompetenta skaffar sej papper på att de är ”behöriga” och slår ut de verkligt kompetenta i tävlan om platserna.
Kompetens och ”behörighet” är nämligen två skilda saker. Och då utbildningen blir allt sämre så blir också de ”behörigas” kompetens sämre. Det går genom hela systemet. Skolorna får allt mer leksaksutbildning medan man drar in på kunskapsämnena. Detsamma gäller för yrkesutbildningen. Högskolorna har med det nya systemet att pengarna är bundna till antalet examen börjat tumma på kvaliteten och släpper igenom allt sämre utbildade.
Det är ju också billigare och bekvämare att ha en lärare att prata snömos i stället för att försöka lära eleverna nånting. Människans inneboende lättja stöder också en utveckling mot låtsasutbildning. Och politikerna är glada då det blir billigare och det går snabbare att få
ut folk med papper på ”behörighet”. Det ser fint ut i statistiken och kanske Finland kommer på en topplats i nån sorts fånig Pisa-undersökning.
Men allt är bara bluff och kulisser. Potemkin skulle flina glatt om han hade varit i livet. Han satte ju upp kulisser som visade välmående byar då Katarina II seglade förbi Krim. Pengarna som skulle användas för att utveckla bygden hade han supit upp. Sägs det.
Problemet med ”behöriga” men inkompetenta personer märks inte heller förrän om 20-30 år och då är de ansvariga döda, eller pensionerade. Det är framtiden som förlorar på det och våra barn som får betala priset. Men allting skall ju vara kortsiktigt nu. Det är inte bara kvartalskapitalism utan kvartalspolitik som gäller.
De formella kraven på ”behörighet” kom till för att undvika godtycke och det är ju bra. Men samtidigt tappar man möjligheten att välja kompetens. Ett papper garanterar minsann ingen kompetens. Även om det är möjligt att göra undantag så leder den byråkratiska lättjan ofta
till att man stirrar sej blind på pappren för då behöver man inte börja tänka – vilket människan gör sitt yttersta att undvika.
Ett exempel på motsatsen är vetenskapliga konferenser där vem som helst kan skriva ett papper. Även om nån är fullständigt utan skolning så granskas pappret enbart utgående från de vetenskapliga meriterna. Men det är ju världens främsta experter som granskar pappren. Kanske systemet med formella krav och ”behörighet” borde slopas helt och kunniga människor borde göra besluten ?
Förstås är inte alla ”behöriga” inkompetenta men om man vill vara elak (och det vill man) så kan man säja att ”behörighet” är ett vapen mot kompetensen.